Jorge Solis är docent i vid Karlstad universitet och undersöker kroppsspråk och interaktion mellan robot och människa med hjälp av mixed reality och ABB:s kollaborativa robot YuMi.

Projektet heter Samhälls­centrerad Industri 5.0

– Sedan Industri 5.0 kom som strategi inom EU för drygt tre år sedan har humancentrerad industri hamnat i fokus, vilket innebär att tillverkningsindu­strin inte får automatisera produktionen helt.

– Jag tror att det är en bra regel. Och det var viktigt att reagera eftersom det höll på att bli en situation som inte var bra för samhället, säger Jorge Solis, mångårig robotforskare och docent i elektroteknik vid Karlstad universitet.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

– Det är också ett tydligt tecken, att industrin inte bara ska automatisera och sänka sina kostnader utan även behålla personer och hitta andra roller och arbetsuppgifter för dem i de industriella processerna. 

Han påpekar att EU inte är ensamt med att slå in på spåret att göra industriprocesserna mer humana och hållbara. I Japan finns en liknande regel, Society 5.0, som är implementerad i hela samhället, inte bara industrin. 

Det kan handla om hur olika kompetenser integreras för att till exempel bygga en stad, eller nya hus som använder framtida teknik. Men också att titta på hur människor agerar i olika situationer med nya system vars syfte är att förenkla livet. Eller hur livskvaliteten ändras utifrån ett samhällsperspektiv. 

– I samhället, oavsett var du befinner dig, finns behov av samarbeten, till exempel mellan dem som bygger hus, jobbar med energi, vård och omsorg och så vidare. Men det är en komplicerad situation att få alla sektorer att samarbeta.

För egen del bidrar han till en mer human industri bland annat med projektet ”Samhällscentrerad Industri 5.0” vid Karlstad universitet. Med i projektet är även, YuMi (IRB 14000), den kollaborativa robot som finansierats av ABB. Syftet är att utveckla ett industriellt system som kan användas i tillverkningsindustrin där människor och robotar arbetar sida vid sida.

Jorge Solis säger att han tyvärr inte kan berätta om detaljerna i sin forskning eftersom det är ett pågående projekt med fler inblandade (se faktaruta). Men i stort sett finns två huvudspår: det ena går ut på att utveckla robotar så att de förstår mänskliga gester. 

– Det är samma scenario som kan uppstå när två människor ska göra ett tungt lyft. Om det saknas kommunikation blir det missförstånd. Men om den ena människan påpekar till den andra – ’om du lyfter lite mer på din sida kommer det att gå bra’ – då blir det en reaktion på den kommunikationen och lyftet går mycket bättre. 

Dubbelriktad interaktion

Det andra spåret handlar om dubbelriktad interaktion mellan människa och robot. 

Den utgår från blandad ­verklighet, mixed reality, baserad på gränssnitt av både fysiska utrymmen och cyberutrymmen i 3D, förklarar Jorge Solis. 

– Det innebär att människor både kan se vad som händer i den fysiska världen och visualisera andra typer av information via ett gränssnitt. Till exempel vad roboten kommer att göra. Det betyder att människor får bättre kontroll över vad som händer just nu, men också vad som händer framåt, robotens nästa steg. Den typen av information är ganska viktig för att undvika att det blir missförstånd, förbättra effektiviteten och reducera fel. 

Det huvudsakliga målet med projektet är att underlätta och möjliggöra för en åldrande arbetskraft att fortsätta sitt arbete inom industrin. Göra det enklare för äldre anställda men även för nyanställda som då inte behöver lära sig nya tekniker, förklarar Jorge Solis. 

– Inom EU, Japan och Korea fortsätter många att arbeta inom industrin efter att de fyllt 60 år, bland annat eftersom vi lever längre och är friskare. Dessutom finns en ekonomisk aspekt. Många måste helt enkelt jobba längre upp i åren.

Är det också så att Industri 5.0 även innebär att vi ­heller inte ska lämna över allt ­ansvar på robotarna?

– Ja, det stämmer. I våra diskussioner med industrin har det också framkommit tydligt att det finns behov av industriella robotar som kan arbeta sida vid sida med människor. Framför allt inom små komponentmonteringar och materialhantering. Det är ganska tydligt. 

– I andra processer kan det bli svårt för människor, till exempel när tunga komponenter ska monteras. Särskilt när det gäller äldre personer eller har svårt att röra sig. Då är det bättre att robotar gör dem. En viktig fråga då är hur man kan planera och omplanera den typen av kollaborativa arbeten med robotar. 

Vad är viktigt tycker du, att människor gör?

– Det är en intressant fråga, men svår att svara på om man inte utgår från en särskild process. Från mitt perspektiv behövs därför möjligheter att ­samarbeta med industrin så att mina studenter, eller jag själv, kan göra olika experiment direkt på plats i industrin.

– Men just det kan krocka med företagens produktion vad gäller ekonomi. Det finns sällan utrymme för den typen av experiment. Företagens syfte är främst att se till ekonomin.  För oss är det viktigt att få utforska. 

Hur står sig Sverige i den här typen av teknik och forskning?

– När man vill utveckla ny teknik behövs resurser både ekonomiska och spetskompetenser. I Japan investerar regeringen mycket för att ta fram ny teknik som kan tillämpas i samhället. Det betyder att man också hittar delar som kan komplettera varandra. 

– I Sverige ligger vi lite efter där. Här är vi beroende av extern finansiering vilket kan vara svårt. Det är lättare inom EU, men också svårare eftersom olika länder har lite olika inriktningar i sin forskning. Men nu jobbar jag vidare för att hitta extern finansiering inom EU. 

Jorge Solis ● Född 1976 i Mexiko. ­Utbildade sig till högskoleingenjör i elektroteknik vid Instituto Tecnologico y de Estudios Superiores de Monterrey, Campus Toluca i Mexiko. ● Flyttade till Italien för att doktorera i robotteknik vid Scuola Superiore Sant’Anna i Pisa, Italien. ● Adjungerad forskare på universitetet Waseda i Tokyo. ● Adjungerad docent på Syddansk Universitet i Odense, Danmark. ● Har sammanlagt tio års erfarenhet som projektledare i samarbete med olika universitet och företag i Japan. ● Är sedan 2011 docent i elektroteknik vid Karlstad universitet.

BILD UNDER RUBRIKEN
Den kollaborativa roboten YuMi har två huvudfunktioner i forskningsprojektet: att förstå mänskliga gester och en funktion som utgår från ­blandad verklighet som gör det möjligt för människor att både se vad som händer i den fysiska världen och vad som är robotens nästa steg.