Pontus Oldberg är på webbmöte med Elektroniktidningen.

– Jag kan berätta lite om Invector och … 

Då överröstas han av en tryckluftssmäll. 

– Vi kör produktion här bakom, så det kom­mer att pysa, smälla och låta lite grann ibland, ursäktar han.

Den här artikeln föddes när Elektroniktidningen blev nyfiken på vad som händer på Raspberry Pi-fronten i Sverige idag.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

När Raspberry Pi lanse­rades för tretton år sedan var elektronik­konsulten och -tillverkaren Pontus Oldberg i Tomelilla en av dem vi talade med. Vi kontaktar honom igen och han visar sig vara kvar i matchen i sitt bolag Invector.

För att rekapitulera skapades Linuxkortet Raspberry Pi för studenter och hobbyister av en brittisk stiftelse. Det blev genast populärt även bland professionella, främst för utveckling och prototyparbete. 

Pi kom för att stanna och släpps då och då med uppdaterad processor. Men år 2021 – mitt under brinnande pandemi – hände nåt nytt och Raspberrystiftelsen släppte en egen styrkrets, RP2040, på en Cortex M0+-cpu.

Den satte fart på Pontus Oldbergs kreativitet och blev basen för Invectors projekt Ilabs, som idag representerar en fjärdedel av inkomsterna.

– Vi har lagt vår produktutveckling runt deras ekosystem.

Ilabs har numera NDA-avtal med Raspberry och jobbar just nu mot nästa release. När RP2350 släpptes i höstas, på Cortex M33, var Ilabs ett av de företag som direkt kunde lansera färdiga kort.

Pontus Oldberg hade år 2021 just byggt upp ny produktionskapacitet. Den blev oturligt nog ledig efter att beställaren köpts upp och produkten – ett passersystem för byggarbetsplatser – lagts ned av köparen.

– Vi tappade en stor kund som vi jobbat tillsammans med ett antal år och utvecklat en helt ny produktserie med. Vi stod där med en fabrik som hade lite småjobb här och där, men i princip stod stilla. 

Så han startade projektet Ilabs. Samtidigt passade han på att skola in en av sina anställda – hans dotter, numera på Axis efter åtta år i pappas fabrik – i legotillverkningens värld. De gick från att använda 0603 som standardkomponenter till 0402, och även 0201.

– Det hände ungefär samtidigt som Raspberry Pi lanserade RP2040. Vi tyckte den var spännande och plockade in den och gjorde lite olika konstruktioner baserade på den.

Pandemins komponentbrist bidrog till valet. Bristen drabbade nämligen inte RP2040. 

– Vi körde kundgrejer på Microchip SAMD21 och SAMD51. Efter ett tag gick de inte att få tag på. Men 2040 fanns i stora mängder på Farnell. Det var en stor faktor till att vi valde den. Dessutom var den billig. 

När Elektroniktidningen ber OIdberg ­pusha lite mer för 2040 och 2350 blir svaret lätt chockerande.

– Det är egentligen en konstig liten bastard för den är inte speciellt bra på någonting egentligen. Inte low power, inte extrem i minnesstorlek. Inte bäst i klassen på nåt sätt. 

– Det är en hyfsad processor! Men vad som är riktigt bra är deras ekosystem runtomkring med SDK och dokumentation. Den är fantastisk. Vilket de vinner otroligt mycket på. 

– Det finns otroligt mycket stöd i communities kring den. Det är nog vägvinnande för vår del i att vi fortsätter att använda den.

Han gör ett undantag där Raspberrys kretsar faktiskt utmärker sig – den kraftfulla interna processor som driver IO för SPI, UART och så vidare. 

– De kallar det Programmable IO. Vi använder den för att implementera DCC-protokoll och annat.

Ilabs senaste baskort med LTE, GPS, LoRa, BLE. batteriladdare och rejält med flash.

Ilabs byggde ett antal kort under namnet Challenger, som fortfarande säljer bra. Det är trådlösa IoT-kort på bland annat Lora, LTE, GSM, NFC och UWB.

– Och så har vi ett subgigahertz-kort också med en generisk subgigahertz-radio som man kan skicka data över. Den följer inte någon specifik standard utan du kan härja fritt på ISM-bandet.

Det första Challengerkortet stödde wifi. Det sålde bra tills Raspberrystiftelsen adde­rade wifi till Pi. Då tappade Ilabs wifikort mycket av sin marknad. Men det finns kvar.

– Vi har ju lite mer features än de, och kan köra på batteri under en period, och annat.

Så Raspberry konkurrerar med sina kunder!

– Så är det. Inget säger att de inte kan ta fram en variant med Lora om de ser en marknad och effektivt döda marknaden för ytterligare företag. Vill de vara chipleverantör eller kortleverantör? De lever lite grand i båda världarna. 

Utöver Challengerkorten har Ilabs bland annat en NFC-läsare på ett kort med inbyggd antenn. Och en ljudsynthesizer på ett franskt Midichip.

– Man kan generera grymt häftiga attention-notes med den. Om du vill ha en indikator på att något händer i en process i en fabrik eller liknande så kan man göra attraktiva saker istället för att ha ett ”pip” som är lite tråkigt. 

Ilabs kunder är dels mindre företag med mindre produktserier.

– Men främst är det hobbyister som köper kanske en, två, tre eller fyra kort. 

Ilabs levererar drygt tiotusen kort om året. Storkunder är distributörer som köper hundra till tvåhundrafemtio enheter per gång. Ett engelskt företag köper mellan femhundra och sexhundra enheter per år.

Löpande produktion på egna produkter körs hela tiden. 

– Syntkortet tog vi fram ett hundra kort av initialt. Vi vet inte riktigt hur en sådan produkt tas emot och hur många som kommer köpa det. 

I sina kort har Ilabs standardiserat på en egen förbindning kallad Bconnect – en vidare­utveckling av Groove som också stått som förebild för Adafruits Stemma och Sparkfuns Qwiic. 

– Vi ville ha något som tar mindre plats än sladdar och detta har fungerat mycket bättre än förväntat. 

– Det är supersmidigt att arbeta med. Det är bara en liten flexkabel och den kan du vika och böja lite hur du vill in i en låda. Det gör att du kan bygga väldigt små lådor.

Alla Ilabs produkter är inte RP2040 och RP2350. Ett av Challenger-korten använder en NRF-krets från norska Nordic Semiconductor, 52840.

– Nordic har en otrolig attention till strömförbrukning. NRF är lätt att få att gå flera år på ett litet batteri. Ska man få en Raspberry Pi att gå flera år får man tänka till.

Är det ens möjligt?

– Vi har en lösning där vi helt enkelt fimpar strömmen. En liten Atmelkrets övervakar systemet medan Raspberry Pi sover.

– Fast nya RP2350 är i och för sig mycket bättre än 2040 – internt går det att stänga av delar av chipet.