Bredband handlar inte bara om anslutning av hushållen. Stamnäten, som utgör ryggraden i telenäten, byggs också ut i rasande takt för att svälja den ökande trafiken.
Det har skapat en het marknad för testare av SDH-trafik på 10 Gbit/s.
De senaste månaderna har en rad ny modeller lanserats för produktionstest och för installation liksom för övervakning och felsökning i driftsatta nät.- STM-64, dvs SDH-trafik med 10 Gbit/s, ställer inga nya krav på testarna förutom att det går fortare än tidigare.
Det säger Orvar Windisch som är teknisk chef på Wavetek Wandel Goltermanns svenska kontor.
SDH-nätet är ryggraden i telenätet och används för att transportera bland annat telefonsamtal och datatrafik.
Som alltid vid kommunikationstester kan man köra rena bitfelstester eller testa enligt gällande standard. Bitfelstester kräver dock att man har full tillgång till kommunikationskanalen och används därför inte så gärna på driftsatta system.
Förklaringen är enkel:
- En 10 Gbit/s-förbindelse rymmer 125 000 telefonlinjer och med ett pris på 20 öre per minut blir det 1,5 miljoner kronor per timme. Dessutom innehåller kablarna 16 fibrer eller mer, så det blir stora pengar om trafiken går ner, säger Orvar Windisch.
SDH-mätningar är inget för den som har bråttom. De tar dagar, veckor eller månader. Det beror bland annat på att det är så låga bitfelshalter som 10-12 eller till och med 10-15 som ska verifieras.
- Det gör att bitfelstesterna blir flaskhalsen i produktionen, säger Anders Edlund på Agilent.
- Vi har utvecklat en algoritm som gör att man kan snabba upp testtiden genom att extrapolera resultaten men den är inte godkänd av standardiseringsorganen.
För den som mäter på driftsatta system säger antalet bitfel inte hela sanningen.
- Det är minst lika intressant att veta när i tiden felen uppträder som hur många de är, säger Orvar Windisch.
- En förbindelse som har 4 bitfel över en given mätperiod kan vara sämre än en med 563 bitfel över samma period.
Förklaringen ligger i hur många omsändningar bitfelen genererar. Så att ha få, men i tiden utspridda fel, är sämre än en kort skur med bitfel. En tröst för den som tycker testtiderna är långa är att instrumenten kan placeras ut och sedan kan fjärrstyras från kontoret.
Inbyggd felkollOm grävmaskinen sätter ner skopan på fel ställe så hjälper ändå inga testinstrument. Det inbyggda övervaknings- och felrapporteringssystemet i SDH- strukturen kan dock peka ut vilket segment som fallerat eller varna när det uppstår bitfel.
Så behövs det egentligen mätinstrument?
- Det har visat sig att man inte behöver mäta om själva fibrerna när man går upp till STM-64, dvs 10 Gbit/s, säger Orvar Windisch.
Däremot kan trafiken i ett driftsatt system var bemängd med jitter, det vill säga fasvariationer, även om helheten ser bra ut.
- Många resonerar som så: jag har inga bitfel, alltså finns det inget jitter. Då lever man farligt. Det räcker med lite brus, kanske lite mer fiberdämpning eller en trött laser så åker man dit, säger Orvar Windisch.
När man mäter på driftsatta system tappas en liten del av signalen av och analyseras. Det är informationen i datapaketens overheaddel som utnyttjas för analyser.
Förutom jitter kan man analysera wander, en långsam form av jitter som beror på nätets geografiska utbredning, liksom pekarjusteringar, pointer adjustments. Pekarjusteringar eller taktanpassning uppkommer även i rena SDH-nät och beror på att klockorna i olika noder inte är hundraprocentigt synkroniserade.
Man kan också behöva mäta när två nät ska utbyta trafik.
- Bägge näten fungerar klanderfritt och när man slingkopplar och mäter på dem finns inga fel. Men när de ska utbyta trafik fungerar det ändå inte.
Det kan bero på felställda parametrar eller att man har olika klockar.
- Då kan det behövas en oberoende domare som går in och mäter på trafiken.
Att utbyta trafik är visserligen inget nytt. Det har televerken gjort i alla tider men i och med bredbandsboomen med en massa nya operatörer har bilden förändrats.
- Det är brist på kunnig personal, säger Orvar Windisch.
Standard sätter normTesterna av SDH-nät görs ofta enligt standard vilket innebär svårigheter för tillverkarna att särskilja sig rent tekniskt.
- Det är istället "instrumentkonceptet" och den därmed sammanhängande skillnaden i handhavande och kringfunktioner som idag är den viktigaste konkurrensparametern, säger Orvar Windisch.
Liknande tongångar kommer från Tektronix.
- Systemen ska vara modulära och kunna byggas ut för framtida behov. 40 Gbit/s väntar runt hörnet och då är det bra att kunna bygga vidare på sin inkörda testare, säger Dave Ireland på Tektronix.
Andra konkurrensmedel är pris, service, varunamn och leveranstid.
- Just leveranstider kan vara en flaskhals. Det kan gå så snabbt som tre veckor men också ta sex månader, säger Johan Strandberg på Anritsu.
Det finns fyra stora aktörer på den svenska marknaden: Agilent, Anritsu, Tektronix och Wavetek Wandel Goltermann. Japanska Ando har för tillfället inga produkter.
Företaget skrev i juni i fjol ett treårigt avtal med Agilent om att gemensamt utveckla och sälja testare för Sonet/SDH- och DWDM-system. De första produkterna ska komma inom de närmaste månaderna. Ando kommer att sälja dessa i Japan och Agilent täcker resten av världen.
Per Henricsson