Svenska mönsterkortsindustrin riskerar att missa mikroviatåget. Ericsson tvingas beställa mikroviaprototyper från Finland när svenska mönsterkortstillverkare inte vågar satsa.

I Japan har man arbetat med tekniken i tio år redan.


Mikroviatekniken är den största utvecklingen inom mönsterkortstillverkning som skett under senare år. Faktum är att mönsterkort med minimala viahål får fem gånger tätare ledningsmönster och rymmer fler komponenter på samma yta, jämfört med traditionella mönsterkort.

Suget efter mikrovior kommer sannolikt att öka kraftigt framöver, även i Sverige. Ryktet säger att Ericssons kommande mobiltelefon T28 och även Nokias 8110 kommer att använda mikroviakort. Ericsson i Kumla - som arbetar på den mindre hemlighetsfulla basstationsmarknaden - har redan beställt mikroviaprototyper. De skall användas i nästa generationens basstationer och kommer bland annat från Aspocomp i Finland.



Bara två gör det


Detta är bara början på en mikroviavåg som öppnar många möjligheter för svenska mönsterkortstillverkare. Japanska prognosföretaget Taiyo menar att antalet sålda mikroviakort skall stiga med en faktor sju fram till år 2003. Dessutom förväntas priset sjunka drastiskt.

Men ännu finns ingen riktig volymproduktion av mönsterkort med mikrovior i Sverige. Endast

två anläggningar klarar tillverk-ning i någon högre grad. Den ena är Ericssons Kumlafabrik och den andra är Viasystems mönsterkortsfabrik, som ligger i Norrköping. Problemet för övriga tillverkare är att tekniken kräver mycket stora investeringar för att komma igång.

- Vi har skaffat mycket kunskaper inom mikrovior och har prövat olika metoder, framför allt fotoviametoden, men vi väntar fortfarande på riktiga produktionsorder, säger Lars Blomberg, produktionsansvarig på Elektrotryck i Ekerö och Timrå.

- Innan dess är det svårt att sätta av miljoner i nödvändiga maskiner och processkunskaper som behövs för produktionsvolymer.

Borlängeföretaget Electroprocess satsning har också avstannat. Likaså har många andra mönsterkortstillverkare runt om i landet slutat att satsa på tekniken.

- Marknaden för laserborrningsutrustning är nära noll i Sverige. Få mönsterkortstillverkare har råd att hänga med, säger Hans Erik West från Wikman & Malmkjell, ett företag som tidigare sålde borrmaskiner. Amerikanska Viasytems är dock uppstickare bland mönsterkortstillverkarna. Redan 1996 köpte företaget borrmaskiner och numera klarar man att tillverka hål ner till 80 μm.

- Vi tar emot beställningar för mikrovior dagligen. Än så länge är det inte frågan om stora volymer men i år blir ett introduktionsår för konstruktioner med mikrovior, säger Stefan Lager vd för Viasystems.



samspelet är oerhört viktigt


Att konstruktörer lär sig att konstruera med mikrovia är nödvändigt om produktionen skall komma igång. Det är också viktigt att kommunikationskanaler öppnas mellan avdelningar för konstruktion, montering och mönsterkortstillverkning.

- Om vi enbart kommunicera med konstruktörena går det kanske inte att montera i slutänden, säger Lars Blomberg.

Japans dominerande ställning förklaras delvis med att landet har stora tillverkare med egna resurser att utveckla tekniken från start till mål. Så är det inte i Sverige. Här är vi beroende av samspelet mellan avnämarna och tillverkarna, enligt Blomberg.

- Bollen ligger nu hos elektroniktillverkarna. De måste ge oss klara besked om vilka metoder vi skall satsa på. Just nu lutar det åt laserborrning, men det kanske blir fotovia som dominerar, säger han.

Nokia, som sägs ligger ett steg före Ericsson, har varit ganska öppet när det gäller framtidsstrategier inom området. Nokia säger sig vara intresserat av mikrovior borrade med CO2-laser på termiskt härdat material. En metod som ger snabbare produktionscykler men också större initiala investeringar, jämfört med vanlig laserborrning med YAG-laser på RCC-folie.

Som en följd av detta har Aspocomp i Finland nyligen köpt in fyra CO2- laserborrare. Och beställningarna börja nu rulla in.

- Framtiden står och faller med de svenska mönsterkortstillverkarnas ambitionsnivå. Vill de vara med måste de våga nischa sig och riskera kapital, säger Stefan Lager.

Susan Kelly





De små hålen går att skapa på flera sätt


Mikroviateknik innebär en grupp metoder där komponenter ansluts med mycket små förbindningar mellan lagren i ett flerlagerskort. Förbindningarna, kallade mikrovior, har normalt en diameter under 150 μm.

Den vanligaste metoden för att skapa mikrovior är laserborrning av en RCC-folie (Resin Coated Coppar). Tekniken är lätt att komma igång med, men kopparplätering kan bli problematiskt.

Laserborrning på termiskt härdade material är en annan metod som ger snabbare produktionscykler och som redan används mycket i Japan. Ytterligare en metod går ut på att fotoetsa viorna. För fotovia slipper man den kostsamma laserutrustningen, men förfiningen av processen är krävande.

Fördelarna med mikroviatekniken är flera. Dels ger den en kompaktare mönsterkort, dels en förenklad produktion.