Sverige kommer att få ett rikstäckande Tetranät för utryckningsfordon. Tekniken erbjuder många attraktiva fördelar för taltrafik. Men möjligheten till datatjänster är klenare, och det finns stora frågor kring den ekonomiska modellen för det svenska nätet.
Tetra kommunicerar likt GSM via basstationer, men två handenheter kan även kommunicera direkt med varandra. En av fördelarna med ett nationellt Tetranät blir att olika utryckningsmyndigheter, som polis och brandkår, kan prata med varandra. Tetra ska kunna användas för datatjänster som positionering och databasuppslagning, men här finns stora frågetecken kring datakapaciteten i Tetrasystemet. |
Ett konsortium bestående av Saab, Nokia och Swedia Networks vann upphandlingen av nätet, som ska börja byggas i år, men beslutet har överklagats av Motorola.
- Vi har gjort en rent matematisk beräkning av de inkomna förslagen, där samtliga har uppfyllt de cirka tusen skall-kraven. Det vinnande förslaget hade bäst poäng på de 500 bör-kraven, berättar Jan Wallin på Försvarets materielverk, som lett upphandlingen.
- Det är ganska vanligt med överklaganden i sådana här stora upphandlingar. FMV har varit med om ett antal liknande överklaganden till länsrätten i tidigare upphandlingar, fortsätter han.
Oavsett resultatet av överklagandet kommer Rakel att använda sig av radiotekniken Tetra, helt enkelt för att alla fyra offertförslagen hade valt Tetra som teknik. Tetra står för Terrestrial Trunked Radio, och kan sägas vara kommunikationsradions motsvarighet till GSM.
Kryptering och virtuella nät
Dagens kommunikationsradio är oftast analog och sällan standardiserad. Alla som roat sig med att lyssna på polisradiofrekvenser vet också att rösttrafiken sänds helt oskyddad. För att kommunicera i grupp väljer varje grupp en given frekvens att tala på.
I Tetra sänds trafiken krypterat, och användarna kan delas upp i virtuella grupper som inte är beroende av en given ledig frekvens. Detta gör att man betydligt enklare kan ingå i flera grupper samtidigt, och med en knapptryckning växla mellan dem. Till skillnad från en mobiltelefon och i likhet med en komradio kan två Tetraenheter kommunicera direkt med varandra utan att trafiken går via en basstation.
Tetratekniken är från grunden konstruerad för utryckningsmyndigheter, och det gäller även talkodningstekniken, där man ska kunna känna igen folk på rösten och höra vad de säger även i bullriga miljöer. Tetra har ett reserverat europeiskt frekvensband vid 400 MHz där trafiken kan vara ostörd. Den låga frekvensen lämpar sig bra för svenska förhållanden och ger bra täckning även i skogsbeklädd glesbygd.
Bara 4 kbit/s
Men allt är inte perfekt med Tetra, och teknikens största svaghet är dataöverföring. Datakapaciteten i Tetra är som i GSM före GPRS. Fast sämre. En kretskopplad dataförbindelse ger en överföringshastighet på 4 kbit/s, och dessutom har taltrafik prioritet. I övrigt är man hänvisad till SDS, Tetras motsvarighet till SMS.
Med nästa version ska Tetra få motsvarigheten till GPRS, där mer än en tidslucka kan användas för data för högre hastigheter än 4 kbit/s, men det dröjer åtminstone till år 2007 innan den tekniken finns.
Kapaciteten är dock inte det enda problemet med data över Tetra. Datanätet Mobitex är sannerligen ingen bredbandstjänst heller med sina 8 kbit/s, men i Nederländerna där man bygger ett nationellt Tetranät för rösttrafik tänker man behålla sitt Mobitexnät för data.
- Mobitex har mer inbyggd driftsäkerhet än Tetra. Vi garanterar en tillgänglighet på 99,9 procent, och de senaste fyra åren har vi legat på 99,98 procent. I Tetra prioriteras rösttrafik, och det finns ingen garanti att datatrafiken kommer fram, säger Kores Wouters på den holländska operatören Ram.
I Nederländerna använder ett stort antal utryckningsmyndigheter Mobitex för datatjänster. Exempel är positionering av ambulanser och polisen som gör databassökningar på bilnummer eller personer via Mobitex.
Dyrt för små kommuner
Till skillnad mot i Sverige har staten i Nederländerna tagit hela kostnaden för utbyggnaden av det nationella Tetranätet. Utryckningsmyndigheterna är skyldiga att ansluta sig, och får betala driftskostnaden via en abonnemangsavgift, vilket många myndigheter upplever som dyrt.
I Sverige beräknas utbyggnaden av nätet kosta 3,3 miljarder, varav staten skjuter till 1,3 miljarder. Men av dessa pengar är en stor del omfördelning av pengar som ändå skulle gått åt samma håll.
- I slutänden faller i stort sett alla kostnader tillbaka till användarna, säger Lars Berg, som är samordnare av information mellan de kommuner som ingår i första etappen av utbyggnaden.
Han är starkt kritisk till den svenska finansieringsmodellen där användarna får betala kostnaden för både byggandet och driften av nätet. Användandet är frivilligt, vilket kan resultera i att många utryckningsmyndigheter ryggar för kostnaden och väljer att bara köpa in ett fåtal enheter och huvudsakligen fortsätta att använda sitt gamla system.
Eftersom finansieringen är beräknad på en stor anslutning kommer det att innebära ännu högre avgifter för dem som ansluter sig.
- Vi har uppvaktat näringsdepartementet för att få dem att tänka om vad gäller finansieringen. Tetra är en bra teknik som fyller behoven, men kostnaden blir för hög för små kommuner, anser Lars Berg.
Elias Nordling