About / Advertise
Sverige får äntligen sitt efterlängtade innovationssystem. Den första mars sjösätts den nya organisationen. Nära två miljarder nygamla statliga kronor ska användas för såddfinansiering till både universitet och högskola och till kunskapsbaserade tillväxtföretag.
Näringsministerns utredare Claes de Neergaards föreslog förra året sju punkter. Det nya innovationssystemet bygger i stort sett på detta åtgärdsprogram: o Bilda en teknibrokoncern där dagens sju teknikbrostiftelser samlas i Innovationsbron Sverige AB. o Låta Almi fortsätta innovationsfrämjandet med annan finansiering o Skapa ny fond för tidigt ägarkapital. Blir nu verklighet under namnet Kick-Start Sverige. o Förbättra skattesituationen för affärsänglar och riskkapitalfonder o Hitta balans mellan holdingbolag och teknikbroar o Förenkla och förtydliga Industrifondens föreskrifter o Säkerställa affärsmässighet i såddfinansieringen. Satsning på mems Samtidigt som det krävs engagemang från företagen så görs också en stor satsning från KK-stiftelsen, Mälardalens Högskola, Acreo och Imego. Satsningen kallas "Minst - expertkompetens små funktionella komponenter", och vänder sig till företag som skulle kunna utvecklas inom Mems-området, fast de kanske inte vet det ännu. "Minst" ska fokusera på kompetenshöjning hos mindre och medelstora företag. - Vi kommer att kontakta omkring 500 företag. Av dem besöker vi hälften, vi hoppas få 150 av dem i kurser och kanske 25 företag i kompetensprojekt. Förhoppningsvis kommer tio till femton starta någon typ av utveckling inom det här området, kungjorde Anders Martinsen vid Mälardalens högskola i Västerås, vid avsparken för projektet. |
När Sveriges nya innovationssystem tas i drift ska det först och främst fylla den akuta bristen på statligt kapital till förkommersiell så kallad såddfinansiering.
- Det är bara en del juridiska detaljer kvar att lösa innan upplägget godkänns av alla inblandade parter inklusive näringsministern, säger Kari Gustafsson som är vd för Teknikbrostiftelsen i Uppsala.
Som sådan är han en nyckelperson i det nya innovationssystemet. Det bygger nämligen på att de sju regionala Teknikbrostiftelserna går samman i en nationellt samordnande koncern, kallad Innovationsbron Sverige. Att detta skulle ske gav de sju en avsiktsförklaring om redan i slutet av juni förra året, tillsammans med Vinnova och Industrifonden.
Utrett för näringsministern
Beslutet att bilda en ny statlig struktur för tidigt såddkapital bygger på ett förhandlingsarbete, utfört förra året av näringsministerns utredare Claes de Neergaard i nära samarbete med ledningarna för Industrifonden, Teknikbrostiftelserna, Almi Företagspartner, Stiftelsen Innovationscentrum, Vinnova och Nutek. Arbetet utmynnade i sju åtgärdspunkter, och i stort är det dessa som tas i drift nu (se faktaruta).
Med det nya systemet räddas Teknikbroarnas kapital kvar i innovationssystemet. Det handlar om en miljard kronor som annars skulle betalats tillbaka till statskassan år 2007. Dessutom höjer Vinnova nivån för sitt inkubatorsprogram. Myndigheten stoppar in en halv miljard i den nybildade Innovationsbron. Därtill stöter Industrifonden in 200 miljoner kronor så Innovationsbron kommer totalt att ha 1,7 miljarder kronor i startkapital.
- I och med detta ökas den kritiska massan och då öppnas möjligheter vi tidigare saknat till medfinansiering, på såväl lokal och regional, som nationell och internationell nivå. Vi får helt andra muskler, förklarar Kari Gustafsson.
- Det är bara en tidsfråga innan vi har fördubblat kapitalet, tror han.
Nu även industriinnovationer
Teknikbrostiftelserna har tidigare haft sitt fokus på universiteten. Nu öppnar man sig också för industriinnovationer.
- Här kan vi på ett helt annat sätt, och i nära samarbete med Vinnova, satsa på utveckling och tekniklyft i mindre, redan befintliga företag, säger Kari Gustafsson.
I paketet ingår också att Industrifonden satsar 200 miljoner i en helt ny fond, kallad Kick-Start Sverige. Den är till för tidigt ägarkapital och är tänkt att byggas tillsammans med institutionella investerare och europeiska investeringsfonder. Kick-Start Sverige ska investera i svenska bolag inom bland annat informations- och kommunikationsteknik och livsvetenskaper.
- Detta är väl avstämt, och så vitt jag kan förstå kompletterar den kommande forskningsproppen den här strukturella satsningen från statens sida, säger Kari Gustafsson.
Exakt hur stor del av alla dessa pengar som kommer att komma elektronikindustrin till nytta går inte att säga, enligt Kari Gustafsson. Men om industrin anstränger sig kan det bli mycket.
- Jag ser det som en stor möjlighet för elektronikindustrin. Men det beror till stor del på vilka initiativ företagen själva tar. Här i Uppsalaregionen ser vi en väldigt stor skillnad mellan elektronik- och mikromekanikbranschen å ena sidan och biotechföretagen å andra. De senare har vanan att samarbeta med universitetet och professorerna går emellan. Men Silex är ett gott exempel där vi varit med. Och varför skulle man inte kunna göra många Silex?
I andra regioner, som i Östergötland, har Teknikbron haft ett intensivt samarbete med elektronikaktörerna inom såväl högskolan som näringslivet. Det återstår att se hur implementeringen av det svenska innovationssystemet kommer att fungera. Nu finns det i alla fall ett.
Erika Ingvald
