Bluetooth får lågenergivariant

Lågeffektversionen av Bluetooth, kallad Bluetooth Low Energy, kom inte med i senaste Bluetoothversionen 3.0. Men i version 4.0 ska den komma med. Det lovar Bluetooth SIG, som redan nu börjar kvalificera produkter med lågeffekt-Bluetooth.

Många hade hoppats att Bluetooth Low Energy skulle bli en funktion i version 3.0, lanserad i april och där de första produkterna nu är på väg ut på marknaden (länk). Men så blev det inte. Nu har dock Bluetooth SIG tagit sikte på nästa version, 4.0, och där ska lågeffektversionen finnas med som en av nyckelfunktionerna.

Bluetooth SIG, den grupp som administrerar varumärket och kvalifikationerna av Bluetoothprodukter, säger nu att den anammat Bluetooth Low Energy, och att man börjar kvalificera produkter med tekniken.

– Racet är nu igång för produktdesigners att bli först ut på marknaden, säger Michael Foley, vd på Bleutooth SIG, i ett pressmeddelande.

– Det här visar att Bluetoothstandarden utvecklas, och öppnar nya marknader för oss. Vi har kretsar framme, kvalificerade för lågenergistandarden, och räknar med att de första konsumentprodukterna dyker upp under våren, säger Raj Gawera, ansvarig för mobiltelefonmarknaden på Bluetoothkretstillverkaren CSR.

Han är inte orolig över att standarden har tagit tid att komma fram.

– Det är så här lång tid det tar om man vill ha produkter framme samtidigt som standarden lanseras och vill vara säker på att undvika interoperabilitetsproblem. En stor poäng med Bluetooth Low Energy är stödet från Nokia och många halvledartillverkare, det är grunden för att vi ska kunna bygga ett ekosystem av produkter som garanterat fungerar tillsammans, säger Raj Gawera.

Lågenergiversionen har sina rötter i en teknik kallad Wibree som ursprungligen utvecklades av Nokia (länk) och som donerades till Bluetooth SIG år 2007 (länk). Den är kompatibel med standard-Bluetooth. Kretsarna finns i två varianter, en för mobiltelefoner och liknande med så kallat dual mode där både klassisk Bluetooth och den nya varianten stöds samt en single mode som bara stöder lågenergiversionen. Dessa ska kunna drivas av ett knappcellsbatteri i flera år. Tanken är att allt från sportskor till blodtrycksmätare och stegräknare ska kunna kopplas upp till mobiltelefonen, och på så sätt även få access till Internet.

Datatakten som stöds är 1 Mbit/s, och dataöverföringen sker i små paket om mellan 8 och 27 oktetter. För att minska interferensrisken sker all överföring med adaptiv frekvenshoppning, på 2,4 MHz ISM-bandet. Större delen av intelligensen ligger i värdkretsen, alltså den som sitter i mobiltelefonen eller motsvarande, vilket minskar energiförbrukningen i slutnoden.

Räckvidden anges till 100 meter, vilket torde vara mer än nog i de flesta tillämpningar. Tack vare den korta latenstiden – max 3 ms för att etablera en förbindelse och föra över data – minskas effektförbrukningen ännu mer.

Tekniken är optimerad för en-till-en-förbindelser, men kan också användas för en-till-många-utsändningar i stjärntopologi. Varje paket har sin egen unika 32-bitarsadress, vilket gör det möjligt att ha flera miljarder noder utan att dessa interfererar med varandra.

Kretsarna för dual-mode kommer troligen inte att bli särskilt mycket dyrare än dagens Bluetoothkretsar, då det enda som behöver göras är att modifiera radiodelen och utöka mjukvaran. För single-mode, där kiselytan är jämförbar med standard-Bluetooth, tror Raj Gawera att kretsarna initialt blir aningen dyrare, åtminstone tills de börjar produceras i stora volymer.

– Men det är inget större problem, eftersom många av de tidiga tillämpningarna kommer att bli produkter med höga marginaler. Den som köper ett par sportskor eller en blodtrycksmätare kommer inte att uppleva funktionaliteten som dyr, säger Raj Gawera.