About / Advertise
Saab gjorde elbilselektronik på ett år
Dagen efter Spykers köp av Saab Automobile påbörjades arbetet med den nya elbil som företaget presenterat under namnet 9-3 ZE. Målet – att ta fram en ny motorstyrning på ett år – uppfylldes med få kompromisser.– Beslutet togs 24 februari 2010, dagen efter att vi blev oberoende av GM. Kravet var att vi skulle bli färdiga med elektroniken och mjukvaran till drivlinan på ett år - det är lite galet när man vet vad som krävs inom sådant som kalibrering och kvalitetssäkring.
Det berättade Klas Lundgren, Saabs chef för styrelektronik och mjukvara till just drivlinan, på konferensen Elektronik i Fordon i Göteborg häromveckan. Normalt brukar det ta uppemot fyra år att ta fram den typen av hård- och mjukvara, kalibrera den och se till så den uppfyller kvalitets- och säkerhetskrav.
- En fullstor kombi som skulle klara 150 km/h, räckvidd på 200 km och dessutom säkerhetsstandarden ISO26262. Det var kraven - någon annan specifikation hade vi inte. Det krävde öppet sinne, mycket kreativitet och inga begränsningar. Men det gick, berättar han.
Ett par genvägar krävdes förstås. Motorstyrningsprogramvaran hämtades från en förbränningsmotor och anpassades till elmotorn, vilket gjorde att mycket kod kunde återanvändas. Det som var unikt för förbränningsmotorer slängdes ut eller modifierades, det som behövdes för elbil lades till. Återanvändningsfilosofin gällde även säkerheten, där fanns redan mycket gjort.
– Vi jobbade modellbaserat och hanterade säkerhet och ISO26262 som vilken annan funktionalitet som helst. Det blev fantastiskt effektivt. Vi gick direkt till "hårdvara i loopen" efter 4-5 veckor, sedan började vi testa skarpt.
En möjlighet var förstås att köpa en extern, färdig lösning. Men Saab valde istället att köpa färdig motor, batterier och batteristyrning separat, och utveckla motorstyrningen internt.
– Det var viktigt att bilen skulle kännas som en Saab och vara lika trevlig att köra. Kundernas krav ändrar sig inte så mycket - de har samma förväntningar som på en bil med förbränningsmotor. Börjar man göra en ny elbil från scratch blir det lätt annorlunda, motiverade Klas Lundgren.
Projektteamet hölls litet, vilket var både avsiktligt och av nöden tvunget. Omkring 20 personer var involverade. Och kostnaderna hölls i schack.
– Vi gick 5 miljoner kronor över budget. Vilket berodde på att vi var tvungna att göra om en hårdvara.
Några av slutsatserna från projektet, bortsett från fascinationen över att det faktiskt gick att genomföra på bara ett år, är att säkerheten inte kan hanteras separat och att förmågan att maximera uttagen effekt alltjämt är en väsentlig del av motorstyrningsutvecklingen. Plus, förstås, att batterierna måste bli billigare och lättare om elbilar ska kunna konkurrera på allvar med förbränningsmotordrivna bilar.
– Utan ett rejält kliv där har elbilarna en bra bit kvar.
Vad hade teamet då gjort annorlunda om mer tid hade funnits?
– Vi hade nog hållit oss till Autosar. Som det var nu hade vi inte tid med det, konstaterar Klas Lundgren.
