– Det är en evolution, ingen revolution. Man kommer inte längre att ha en monolit i form av ett kabinett som man kallar radiobasstation. Vi går till ett system med olika komponenter som router, basband och mikrovågsmoduler som styrs från samma system, säger Robert Jansen, som arbetar med produktmarknadsföring, när han ska förklara skillnaden mellan RBS 6000 och det nya systemet.

Att det är en evolution bevisas inte minst av att alla nya produkter är kompatibla med de existerande, kunderna behöver inte kasta ut befintlig utrustning för att dra nytta av förbättringarna. Ett exempel är det nya basbandet 5216 som har dubbelt så stor kapacitet som sin föregångare trots att det inte tar större plats.

Om vi börjar med halvledartekniken så ryms alla digitala delar numera i en enda systemkrets. Vad gäller effektförstärkarna har Ericsson bytt material och utvärderar enveloppsstyrning men har ännu inte tagit beslut om att införa tekniken. Dessutom har företaget tagit fram en superkompakt design till radiofiltren.

Ett enda basbandskort kan numera hantera 80 000 abonnenter, 24 celler och ett frekvensområde på 960 MHz. Kortet klarar GSM, WCDMA och LTE. Som grädde på moset sjunker effektförbrukningen vilket för en LTE-radio på 2x40W innebär 170 W i genomsnittlig förbrukning.

– Många operatörer kan sitta på tre olika radiotekniker och fyra eller fler frekvensband. Vi tror att framåt 2020 kan de i vissa fall ha så mycket som tio frekvensband, säger Robert Jansen.

En del av frekvenserna kan vara licensierade medan andra är licensfria. Genom att köra trafiken över flera band parallellt ökar kapaciteten. Tekniken kallas carrier aggregation och används redan i de snabbaste LTE-näten men kommer att blir vardagsmat i 5G.

– En annan fördel är att kortet kan koordinera ihop olika lager i cellen vilket ger optimal användning av spektrum.

Mobilnäten har traditionellt byggts med makroceller som täcker stora ytor men för att öka kapaciteten i tätbefolkade områden blir det allt vanligare att addera mikro- och picoceller vilket ställer högre krav på koordinering för att de inte ska störa varandra.

Här spelar också företagets programvara för att hantera nätet – Ericsson Network Manager – en nyckelroll och den senaste versionen är förberett för det modulära systemet.

Att den stora radiobasstationen sedan länge är passé hänger också samman med hur man bygger systemen. Det blir allt vanligare att placera själva radiodelarna så nära antennerna som möjligt eller till och med att integrera radion med antennerna. Att man bygger på det här sättet hänger samman med att man vill minimera förlusterna som blir större ju högre upp i frekvens man går och ju längre kablarna mellan radion och antennen blir.

Även för kraftmatningen finns liknande vinster att göra om man kan dra nätspänningen hela vägen upp i masten och slippa de tjocka och tunga likströmskablarna som dessutom bidrar till att öka vindfånget.

Ett allt större problem för operatörerna är att det är tidsödande och dyrt att etablera nya sajter – platser där man kan placera utrustningen. Här kan den nya skenan – eller railen som det heter på fackspråk – bli en räddare i nöden. Skenan skruvas upp på ett lämpligt ställe och sedan är det bara att hänga upp den nya enheten, låsa fast den med en enda bult och ansluta kablarna.

Skenan går inte bara att sätta på väggen, man kan ha den i taket, på kabelstegen eller i masten, allt beroende på var det finns ledigt utrymme.

Modulerna är specificerade för utomhusbruk och går att köra stående, liggande eller hängande (X,Y,Z-led). Beroende på orienteringen kan de behöva mekanisk kylning vilket finns som tillval men bara behövs när enheten är monterad vertikalt.

– Idag är livstidsproblemen med fläktar mycket bättre och vi får förfrågningar på att göra utrustningen mindre och då måste man kyla, säger Robert Jansen.

Skenorna kommer också att komma i en mindre variant för mikroceller där utrustningen exempelvis placeras på en stolpe eller inne i en modern belysningsmast.

Även bland länkprodukterna sker det uppdateringar.

– Vi kommer att introducera nya antenner för Mini-Link. Om du tidigare behövt en 90 centimeters tallrik kan du gå ned till 60 centimeter med oförändrad länkbudget.

Rent praktiskt innebär det mindre belastning i masten när antennen inte utgör samma vindfång. Även vikten minskar vilket också kan vara avgörande för om det går att sätta upp ytterligare en pryl i masten.

Ericsson har också tagit fram tre nya routrar som passar ihop med det nya radiosystemet och kan hantera all IP-trafik i det bakomliggande nätet.

De första radioprodukterna kommer att leverera till kunder under tredje kvartalet medan routrarna går i produktion efter årsskiftet.

Och för den som undrar, RBS 6000 kommer all leva kvar många år framöver.