Elektronikindustrin anno 1996 kartlagd

"Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag i Sverige 1998" är en tabell- och fakta-späckad volym från Nutek och SCB.

Tyvärr beskriver den inte situationen 1998, då den senaste statistiken är två år gammal.

Elektronikindustrin är mycket viktig för Sverige. År 1996 producerades elektronikprodukter för drygt 101 miljarder kronor, varav varor för 81 miljarder gick på export. Det motsvarar 14 procent av hela Sveriges export. Man kan jämföra med pappersindustrin som stod för 11 procent.

Några andra intressanta siffror är att elektronikindustrin år 1995 satsade 11 miljarder kronor på forskning och utveckling. Det är en femtedel av all industri-FoU i landet, eller om man så vill en tredjedel av de tillverkande företagens FoU.

Elektronikindustrin sysselsätter var tionde industrianställd svensk. I Stockholms län, som dominerar industrin, sysslar var femte industrianställd med elektronik.

Allt detta och mycket mer går att utläsa av en rapport från Nutek och Statistiska Centralbyrån, kallad Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag i Sverige 1998. Rapporten är en uppdatering av motsvarande verk från 1996.

De data som rapporten bygger på kommer från 1996 eller tidigare. Sedan dess har onekligen mycket hänt i denna snabbrörliga industri, och tyvärr känns inte boken helt aktuell.

Personerna bakom boken håller med om att siffrornas ålder är ett problem.

- Visst är det olyckligt, och vi har förstås tänkt en hel del på problemet, säger Nuteks projektledare Teresia Widigs Ahlin.

- En lösning skulle kunna vara att de som köper rapporten får kontinuerlig uppdatering av siffrorna. Kanske i form av ett nyhetsbrev, säger hon.

Anders Sundström på Statistiska Centralbyrån som står för datamaterialet förstår också kritiken.

- Men man får komma ihåg att vi inte gjort någon särskild undersökning för denna rapport. Vi bygger den på befintliga data, och de blev klara i april, säger han.

Lågt prioriterat hos företagen

Men varför ska det ta så lång tid? Enligt Sundström beror det på en kombination flera faktorer. De företag som ska svara på frågorna som utgör data prioriterar sällan denna uppgift, och varken SCB eller Nutek har särskilt gott om resurser.

Någon stor betalningsvillighet från branschen eller beslutsfattare i statsförvaltningen finns inte heller, åtminstone har Sundström inte uppfatta någon sådan.

Att komma med relevant statistik är förvisso svårt. Men 1996 hade exempelvis Ericssons outsourcingtrend bara börjat och legotillverkarna sysselsatte inte tillnärmelsevis lika många som idag. Att 1997 var ett rekordår för Ericssons mobiltelefoner - något som många företag idag, 1998, alltjämt lever på - finns inte heller med i statistiken.

Trots bristerna kan den tabellbitne hitta en hel del relevant information. Att Ericsson får en allt större roll i svensk elektronik speglas exempelvis av att kommunikationsprodukter är den enda nisch vars export faktiskt ökar. Likaså syns det tydligt att storföretagen dominerar - 95 procent av värdet av elektronikproduktionen kommer från företag med 100 eller fler anställda.

Dessutom finns mängder av kuriosadetaljer. Till exempel att 197 av Sveriges 288 kommuner hade minst en person sysselsatt inom elektronik. Bara en sån sak.

Adam Edström