About / Advertise
Ny patenterad polymerteknik ska ge minneskretsar som är 95 procent billigare än dagens minnen i kisel. Det är norskägda Thin Film Electronics i Linköping som i juni tänker visa att denna banbrytande teknik verkligen fungerar. Därmed är företaget redo för nästa utvecklingsetapp på vägen till färdiga kommersiella produkter.
Senast i slutet av år 2003 hoppas ägarna att de första kommersiella produkterna ska finnas ute på marknaden. Eventuellt kan det gå snabbare med hjälp av amerikanska Intel som äger 6 procent av Linköpingsföretaget. Förhoppningen är att de nya plastkretsarna kan massproduceras i befintliga halvledarfabriker.
- Om Intel har en produktionslinje tillgänglig som snabbt kan ställas om, kan vi få massproduktionen igång mycket snabbare än till 2003, vilket jag hoppas på, säger Erling Svela, ekonomidirektör på norska Opticom ASA som äger Thin Film Electronics.
stora förväntningar
Projektet startade 1999 och prototypen skall vara klar nu i juni.
- Sammanlagt har vi investerat 281 miljoner kronor i utvecklingen under denna period, säger Svela.
Förväntningarna på den nya kretstekniken är mycket högt ställda. De nya plastkretsarna kan konkurrera med traditionella minnen i allt från dataspel till krävande telekomsystem säger företaget.
Men det finns risker med projektet.
- Naturligtvis är all högteknologisk forskning riskfylld. Det största hotet i detta fall skulle i så fall vara att tekniken i slutändan inte håller vad den lovar, säger Svela till Elektroniktidningen.
Meningen är att licensiera ut den nya tekniken till kretstillverkare världen över med Intel som en av de viktigaste licenstagarna. Det är licenstagarna som ska se till att den nya tekniken kommer ända fram till masstillverkning.
Eget renrum
Thin Film Electronics har byggt upp ett eget renrum i Linköping på cirka 100 kvadratmeter, en investering i 100 miljonerkronorsklassen. En rad svenska forskare deltar i utvecklingsarbetet.
Några detaljer om exakt hur tekniken fungerar vill företaget än så länge inte avslöja mer än att man har ersatt transistorer i minnescellerna med ett smart polymert material som kan växla mellan två tillstånd och som inbyggd minnesfunktion. Opticom har jobbat med forskningen inom området sedan 1996 och den nya tekniken är både patenterad och patentsökt med ett 60-tal patent.
Elektroniktidningen har sökt kommentarer från flera av de experter som finns i Sverige på området men det är svårt att få några kommentarer eftersom de flesta har skrivit sekretessavtal med Thin Film Electronics.
Svaren är därför mycket allmänna men visar att det uppenbart finns ett oerhört stort förtroende för de nya plastkretsarna. Olle Inganäs, professor i biomolekylär elektronik vid Linköpings universitet och en internationell auktoritet på området, beskriver den nya plastkretsen som en verklig revolution.
- Det är som att gå från häst till biltransport, säger Olle Inganäs till Elektroniktidningen.
Det är uppenbart att experter hos vanliga traditionella minneskretsleverantörer i Sverige inte känner till att en revolution kan vara under uppsegling.
Unik teknik
Kenneth Zar på företaget Mikokomponent är distributör av minnen åt bland andra Samsung. Han konstaterar att tekniken från Thin Film Electronics låter helt unik.
- Alla minnen som idag finns tillgängliga på marknaden utgår från i princip samma teknik och bygger på transistorer. Eftersom det är Intel som deltar i Thin Films Electronics utveckling antar jag att det är effektivare datorminnen man är ute efter. Så det ska bli verkligen intressant att se om det nu har skett en revolution på minnesmarknaden, säger Zar.
Datorminnet utgör idag, och har även tidigare svarat för, 10-20 procent av datorns totala kostnad. Hela 46 procent av minnesmarknaden är datorminnen, telekomindustrin står bara för cirka 26 procent av marknaden.
Dagmar Zitkova
- Om Intel har en produktionslinje tillgänglig som snabbt kan ställas om, kan vi få massproduktionen igång mycket snabbare än till 2003, vilket jag hoppas på, säger Erling Svela, ekonomidirektör på norska Opticom ASA som äger Thin Film Electronics.
stora förväntningar
Projektet startade 1999 och prototypen skall vara klar nu i juni.
- Sammanlagt har vi investerat 281 miljoner kronor i utvecklingen under denna period, säger Svela.
Förväntningarna på den nya kretstekniken är mycket högt ställda. De nya plastkretsarna kan konkurrera med traditionella minnen i allt från dataspel till krävande telekomsystem säger företaget.
Men det finns risker med projektet.
- Naturligtvis är all högteknologisk forskning riskfylld. Det största hotet i detta fall skulle i så fall vara att tekniken i slutändan inte håller vad den lovar, säger Svela till Elektroniktidningen.
Meningen är att licensiera ut den nya tekniken till kretstillverkare världen över med Intel som en av de viktigaste licenstagarna. Det är licenstagarna som ska se till att den nya tekniken kommer ända fram till masstillverkning.
Eget renrum
Thin Film Electronics har byggt upp ett eget renrum i Linköping på cirka 100 kvadratmeter, en investering i 100 miljonerkronorsklassen. En rad svenska forskare deltar i utvecklingsarbetet.
Några detaljer om exakt hur tekniken fungerar vill företaget än så länge inte avslöja mer än att man har ersatt transistorer i minnescellerna med ett smart polymert material som kan växla mellan två tillstånd och som inbyggd minnesfunktion. Opticom har jobbat med forskningen inom området sedan 1996 och den nya tekniken är både patenterad och patentsökt med ett 60-tal patent.
Elektroniktidningen har sökt kommentarer från flera av de experter som finns i Sverige på området men det är svårt att få några kommentarer eftersom de flesta har skrivit sekretessavtal med Thin Film Electronics.
Svaren är därför mycket allmänna men visar att det uppenbart finns ett oerhört stort förtroende för de nya plastkretsarna. Olle Inganäs, professor i biomolekylär elektronik vid Linköpings universitet och en internationell auktoritet på området, beskriver den nya plastkretsen som en verklig revolution.
- Det är som att gå från häst till biltransport, säger Olle Inganäs till Elektroniktidningen.
Det är uppenbart att experter hos vanliga traditionella minneskretsleverantörer i Sverige inte känner till att en revolution kan vara under uppsegling.
Unik teknik
Kenneth Zar på företaget Mikokomponent är distributör av minnen åt bland andra Samsung. Han konstaterar att tekniken från Thin Film Electronics låter helt unik.
- Alla minnen som idag finns tillgängliga på marknaden utgår från i princip samma teknik och bygger på transistorer. Eftersom det är Intel som deltar i Thin Films Electronics utveckling antar jag att det är effektivare datorminnen man är ute efter. Så det ska bli verkligen intressant att se om det nu har skett en revolution på minnesmarknaden, säger Zar.
Datorminnet utgör idag, och har även tidigare svarat för, 10-20 procent av datorns totala kostnad. Hela 46 procent av minnesmarknaden är datorminnen, telekomindustrin står bara för cirka 26 procent av marknaden.
Dagmar Zitkova
Göte Andersson
