About / Advertise
Minst en halv miljon svenskar i glesbygden kommer inte att ha fått billigt bredband hösten 2006 när de statliga stödmiljarderna är slut. Det visar Elektroniktidningens enkät som baseras på svar från 261 av landets 290 kommuner.
| Kommunerna styr bidragen De flesta kommunerna i Uppsala, Kalmar, Örebro och Västmanlands län har satsat på ADSL vid bredbandsutbyggnaden och där beräknas 98 till 100 procent kunna få bredband. Där kommunerna valt att bygga ut egna fibernät till hushållen räcker inte pengarna för att erbjuda uppemot 100 procent av befolkningen bredband. ADSL är den viktigaste förklaringen till att många kommuner inom två år kommer att kunna erbjuda uppemot 100 procent av befolkningen bredband, enligt Peter Dahlström, ansvarig för nationell samordning av bredbandsstöd till landets kommuner. Dahlström arbetar vid Länsstyrelsen i Uppsala län. Men receptet från Uppsala län gäller uppenbarligen inte överallt. Länsstyrelsen i Jämtland understrycker att i Jämtland går det inte att nå 98-100 av befolkningen även om ADSL nyttjas. I Jämtland är förutsättningarna sämre, bland annat därför att många abonnenter har så långt avstånd till sin telefonstation, över tio kilometer, och då är ADSL inte lämpligt för att klara hög bredbandskapacitet, menar man. |
Trenden i siffrorna är solklar. Skall även återstoden av befolkningen få billigt bredband, krävs helt enkelt ytterligare stöd, det kan gälla fem till tio miljarder kronor eller till och med mer. Men något sådant stöd kan glesbygdssverige inte vänta från staten, enligt de besked som kommer från infrastrukturminister Ulrica Messing.
Näringsdepartementet har tagit del av enkäten och svaret är inte uppmuntrande för Sveriges glesbygd.
- Det statliga stödsystem som regeringen har till sitt förfogande räcker inte till att omfatta alla.
Det var dock regeringen medveten om när vi fattade beslut om den statliga bredbandssatsningen om nästan fyra miljarder kronor, säger Ulrica Messing.
- De beräkningar som gjorts visar att ett heltäckande bredbandsnät som täcker hela Sveriges befolkning skulle kosta åtskilliga miljarder mer än de tillgängliga medlen, säger Ulrica Messing.
Näringsdepartementet påpekar att det finns ytterligare knappt en miljard kronor som kan disponeras för bredbandsutbyggnad. Näringsdepartement har dock inte tagit reda på vad det verkligen kostar att garantera bredband till resten av befolkningen.
Statliga stödmedel för bredbandsutbyggnad i mindre orter och för glesbygd är tillgängliga mellan åren 2001 och 2006, enligt nu gällande riksdagsbeslut.Offentliga medel används för att finansiera utbyggnad i de delar av landet där nätoperatörerna inte är beredda att bygga på kommersiella villkor. Fram till 31 maj 2004 har totalt 3,7 miljarder kronor investerats vid utbyggnaden och staten svarar för drygt hälften.
Landets länsstyrelser svarar för hantering av det statliga stödet och de kan se vad som behövs i respektive län.
- Jämtlands län behöver minst 150 miljoner kronor ytterligare för att 99 till 100 procent av befolkningen ska kunna erbjudas bredband, säger Assar Adolfsson, vid Länsstyrelsen i Jämtland.
I Jämtlands län finns drygt 68 000 hushåll och mellan 80 och 90 procent av dem kommer att erbjudas bredband i slutet av 2006, enligt Adolfsson. Han beräknar att det då behövs minst 150 miljoner kronor ytterligare för att ge kvarvarande cirka 10 000 hushåll tillgång till bredband. I genomsnitt handlar det om en nätinvestering på minst 14 000 kronor per hushåll. Om denna siffra är representativ blir kostnaden minst 5,6 miljarder kronor för hela landet.
Research:
Eva Ekelöf
Ulrika Klang
Eva Ekelöf
Ulrika Klang
Göte Andersson
