About / Advertise
Vinnova, Krisberedskapsmyndigheten och Försvarets Materielverk satsar tillsammans 41 miljoner kronor på fem projekt inom försvars- och säkerhetsforskning. Radar och värmekameror får mest pengar bland elektronikprojekten.
Med anslagen vill de tre myndigheterna inte bara stärka det svenska samhälltes säkerhet. En lika viktig ambition är att säkerhet ska bli en ny svensk tillväxtbransch. Påfallande mycket pengar gick till projekt knutna till Linköping.
De fem projekt som finansieras handlar om att identifiera vapen och andra föremål med hjälp av radar, att utveckla billiga IR-kameror för mörkerspaning, att utveckla en "elektronisk tunga" för att spåra förgiftat dricksvatten, metoder för att upptäcka virus och att utveckla en sensor som spårar sprängämnen på avstånd över 30 meter.
Radarn utvecklas inom ett projekt kallat Radar Eyes som fått 9,1 miljoner kronor. Här deltar FOI, Chalmers, Gunnebo, Rikspolisstyrelsen, Luftfartsverket, Saab och Securitas.
De nätverksbaserade värmekamerorna fick 8,5 mijloner. De är tänkt att använda i exempelvis hamnar, kärnkraftverk, fängelser och flygplatser. Deltagare är Linköpings universitet, Axis, Faun och YIT Sverige.
Den elektroniska tungan utvecklas i ett projekt kallat Händelsedetektion i krishanteringssystem, vilket outgrundligt nog förkortas Event. Projektet, som fått 7,9 miljoner kronor, utförs av Linköpings universitet, Combitech, Proxedra, Senset, Sensistor och Tekniska verken i Linköping.
Sensorn för explosiva ämnen fick 6 miljoner utvecklingskronor, och är ett samarbete mellan FOI, Portendo, Saab och universiteten i Karlstad, Blekinge och Lund.
