Prisat kollager låter vänta på sig

Grafen är supermaterialet som kan ge helt nya typer av skärmar, nya sensorer och snabbare datorer. Men det tar minst tio år innan det lämnar forskningslabbet berättade Mikael Syväjärvi från Linköpings universitet när han grillades och röktes i Heta stolen av Elektroniktidningens Adam Edström.

Den tillämpning som ser ut att ligga närmast i tiden är Samsungs genomskinliga och flexibla skärm som man kan interagera med. Företaget har visat upp en prototyp men något lanseringsdatum är inte satt.

– De har stoppat in flera hundra forskare i ett labb. De kommer säkert att komma ut med något men ingen vet när.

Samsung utgår från en kopparplatta på 70x70 cm som man växer ett grafenskikt på. Ytan är visserligen mycket större än vad forskarna i Linköping kan åstadkomma, de utgår från skivor med en diameter på 50 mm, men å andra sidan är Samsungs process inte lika bra. Den fungerar för bildskärmar men inte för halvledarkomponenter.

– Där har vi ett försprång framför alla andra grupper i världen.

Det beror på att man Linköping har erfarenhet av att tillverka kiselkarbidsubstrat. I bagaget finns ett antal tjuvtrix från den verksamheten som kommer väl till pass när man ska skapa ett enda perfekt lager av kol på ett kiselkarbidskiva.

Men egentligen är det lite av en slump att man hamnade i ledarpositionen.

– Vi höll på med att göra tunna skikt av grafit och till slut var det bara ett enda lager av kolatomer kvar. Men på den tiden hette det inte grafen.

Det var år 2005, ett år efter att andra forskare lyckats påvisa att det gick att tillverka grafen och presenterat en modell för materialet. En bedrift som ledde till Nobelpriset.

Grafen har som bekant ett antal goda egenskaper. Förutom att det är i stort sett genomskinligt och extremt starkt har det också hög elektronmobilitet. Det här gör att det finns hur många tillämpningar som helst.

Förutom Samsungs skärm kan även sensorer bli en av de första tillämpningarna. Linköpings universitet har ett samarbete med avknoppningsföretaget Sensic som vill utveckla en sensor för kvävedioxid baserat på den grafen som forskarna tillverkar.

Annars har den svenska industrin ännu inte visat något intresse för supermaterialet. Mikael Syvijärvi vill trots det knoppa av ett bolag som kan förse andra forskare och industrin med grafensubstrat.

– Vårt mål är att ta fram en process för industriell produktion.