Volvo Cars och Vattenfalls gemensamma bilprojekt V60 Plug-in-Hybrid ser ut att bli en succé.

I slutet av april i år meddelade Volvo Cars att den första serien laddhybrider är slutsåld och att man nu fördubblar produktionstakten..

Samtidigt är företaget i sluttampen med ny version av elbilen C30 Electric med en starkare motor och en helt ny, inbyggd snabbladdare. Enligt rykten är den nya serien elbilar vikt för samarbetspartnern Siemens.

På Torslandaverken, Volvo Cars stora bilfabrik på Hisingen i Göteborg, skruvades produktionstakten av V60 Plug-in-Hybrid i maj upp från 150 till 282 laddhybrider per vecka.

Det innebär att man kommer att bygga 7 600 laddhybrider i år och över 10 000 nästa år.

Det är inget stort antal jämfört med den ordinarie produktionen av Volvobilar, men det handlar om en nittioprocentig ökning av produktionstakten, och mer lär det bli.

– Nu när bilen är med i det ordinarie produktionsflödet har vi flexibiliteten att snabbt anpassa oss till den ökande efterfrågan, säger Peter Mertens, chef för forskning och utveckling på Volvo Car Group.

Bilderna uppe till höger är från produktionen av den första serien. Batteriet har ett energiinnehåll på 11,2kWh och väger 140 kilo.

Volvo Cars gör ett stort nummer av att V60 Plug-in-Hybrid är världens första laddhybrid med dieselmotor som räckviddsförlängare till batteridriften.

Företaget poängterar också att bilen i praktiken är tre bilar i en.

• En bakhjulsdriven elbil med en 70 hk elmotor som får ström från ett 11,2 kWh litium jon-batteri. Räckvidd 50 kilometer.

• En framhjulsdriven dieselbil med 215 hk 5-cylindrig turbodiesel.

• En fyrhjulsdriven hybridbil med sammanlagt 285 hk motorkraft som ger en acceleration från noll till hundra på 6,2 sekunder.

I standardläget ”Hybrid” är både elmotorn och dieselmotorn inkopplade och optimerade för att hålla koldioxidutsläppen nere under 50 gram per kilometer. I det rena elbilsläget ”Pure” är koldioxidutsläppen från bilen noll. I läge ”Power” maximeras hybriddriften för att få fart.

Bakom satsningen på elbilar och elhybrider ligger EU:s utsläppskrav, som sätter allt hårdare press på Europas biltillverkare.

Från 2015 får inte utsläppen av koldioxid överstiga 130 gram per kilometer för nya bilar, som ett genomsnitt av biltillverkarens produktion.

Från 2020 sänks ribban till 90 gram per kilometer enligt den överenskommelse som EU-parlamentet och EU-kommissionen tecknade tidigare den här veckan.

Genom att lägga helt CO2-fria elbilar och lågutsläppande elhybrider i produktionsprogrammet kan Volvo Cars och andra biltillverkare komma ned i ett godkänt genomsnittligt värde.

Bilden ovan visar provexemplaret av Volvo C30 Electric Generation II med Lennart Stegland, chef för specialbilstillverkningen på Volvo, och undertecknad reporter, som fick provköra hösten 2012.

Volvo Cars lyfte i mitten av 2000-talet ut en del av sin utvecklingsavdelning och gav den uppgiften att ta fram lösningar för hybridbilar. Den nya utvecklingsavdelningen fick namnet Hybridcentrum.

Det första resultatet var en så kallad seriehybrid med fyra elmotorer, en på varje hjul, paketerad i Volvos på den tiden nya småbil C30.

Elmotorerna fick ström från en generator som drevs av en vanlig fyrcylindrig E85-motor.

Projektet gick under namnet Volvo Recharge Concept. Det hade utvecklats av Volvos designkontor i Kalifornien och blev mycket uppmärksammat.

Också Volvos lilla stadsjeep XC60 användes för experiment med hybridtekniken.

Men både C30- och XC60-projektet avslutades.

I stället satsade Volvo Cars på två nya spår – en laddhybrid i familjestorlek tillsammans med Vattenfall och en helelektrisk småbil med utvecklingsstöd från Energimyndigheten.

1 juni 2009 presenterade dåvarande Volvochefen Stephen Odell och dåvarande Vattenfallchefen Lars G Josefsson det gemensamma projektet V2 Plug-in-Hybrid Vehicle Partnership med åtaganden i flermiljardklassen från Vattenfall och Volvo Cars.

– Vi investerar i ett industriellt samarbete för att serieproducera plug-in-hybridbilar i Sverige 2012. Det blir bilar som kan drivas med både el och diesel, sa Stephen Odell denna soliga junidag utanför Volvos showroom i Kungsträdgården i Stockholm.

Och på hösten samma år kunde Volvo Cars visa upp två prototyper till en helt nykonstruerad och helelektrisk C30 Electric.

Prototyperna blev så bra att man beslutade sig för att ta fram en serie på 310 stycken C30 Electric. 250 av dem skulle leasas ut till utvalda företag och organisationer som accepterade att bli betalande testpiloter. 60 stycken skulle användas som egna testbilar.

Trots det relativt höga priset blev både V60 Plug-in-Hybrid och C30 Electric en succé. Båda bilarna sålde slut redan i förbokningen.

Priset på gatan för en V60 var 560 000 kronor när den första serien på 1 000 bilar släpptes förra året. Det var Volvos dyraste personbilsmodell.

Och de företag som fick leasingkontrakt på C30 Electric måste ut med 15 000 kronor i månader i tre år, sammanlagt 540 000 kronor.

De helelektriska C30-bilarna handbyggdes i specialverkstaden på Hisingen där man också bygger polisbilar och räddningsfordon.

Man tog in vanliga C30-bilar från bandet i fabriken i Gent, plockade ur förbränningsmotorn, installerade den egenutvecklade elektriska drivlinan och gjorde andra anpassningar i specialverkstaden på Hisingen.

I höstas togs beslutet att gå vidare med en ny serie om 100 stycken C30 Electric i samarbete med tyska Siemens för att förbereda en framtida serieproduktion av elbilar direkt på bandet, precis som med V60 Plug-in-Hybrid.

Och nu i sommar börjar de första uppgraderade elbilarna med en Siemensmotor 89kW och helt ny snabbladdare på 22kW levereras till kunder runt om i Europa.

Den nya snabbladdaren på 22 kW är enligt Volvo Cars världens första inbyggda trefasladdare – så liten att den ryms i en elbil.

Med ett trefasuttag tar det bara 90 minuter att ladda upp ett tomt batteri till 90 procent. Det ger då en räckvidd på 164 km enligt den Europeiska certifieringscykeln NEDC. Med vanlig enfas hushållsel, 230 V, tar laddningen 8–10 timmar beroende på tillgänglig strömstyrka.

Siemens är nu huvudleverantör av elektriska komponenter inklusive motorer och spänningsomvandlare till de bilar som ska byggas på Volvos nya produktionsplattform SPA, Scalable Product Architecture.

SPA-plattformen ska göra det möjligt att bygga både hybrider och rena elbilar på existerande Volvoplattformar utan att påverka vare sig interiör eller lastutrymme.

Nya C30 Electric Generation II blir den sista elbilen på C30-plattformen. C30-modellen slutade tillverkas tidigare i år.

Om Volvo fortsätter på elbilsspåret blir det sannolikt på det nya V40-chassit, men det är inget som Volvo Cars kommenterar.

Volvo har över huvud taget inte sagt något om framtiden för de rena elbilarna. Men att den nya serien i princip är vikt för Siemens för fortsatta tester antyder att det blir en fortsättning.

Och EU:s skärpta utsläppsregler ska inte underskattas.

FAKTA OM C30 ELECTRIC OCH V60 PLUG-IN-HYBRID

Det krävs i praktiken tre olika sladdar för att ladda elbilen. Den gula med så kallad Schukoplugg är för laddning hemma i vanligt uttag på 10–16 A, den blå är en så kallad Mennekesplugg för trefas laddning upp till 32 A via permanenta laddboxar och den röda är laddning genom ett vanligt 3-fasuttag på 16–32 A.

Den nya inbyggda snabbladdaren för växelströmsladdning av C30 Electric är på 22 kW och ger full laddning på 1,5 timmar. Enligt Volvo är det världens första ombordladdare för snabbladdning av elbilar.

Den nya Siemensmotorn är på 89 kW, motsvarande 120 hästkrafter, och har ett vridmoment på 250 Nm. Den ger en acceleration från noll till hundra på 5,9 sekunder, två tiondels sekunder snabbare än V60 Plug-in-Hybrid med både dieselmotorn och elmotor inkopplade.

V60 Plug-in-Hybrid har en 5-cylindrig turbodieselmotor på 2,4 liter plus med ett vridmoment på 440 Nmsom driver framhjulen och en 50 kW elmotor med ett vridmoment på 200 Nm som driver bakhjulen.

Det 140 kilo tunga batteripaketet i V60 Plug-in-Hybrid består av litiumjon-batterier med ett energiinnehåll på 11,2 kWh. Batteripaketet lyfts in genom bakluckan och placeras över bakaxeln av krocksäkerhetsskäl.