About / Advertise
I åtta år har Stefan Tongur forskat om elvägar. Nu lägger han fram två olika scenarier i sin doktorsavhandling – ett där elvägar blir en succé, och ett där konceptet glöms bort.
Elvägssystem (ERS) är ett samlingsnamn för tekniker där ström på olika sätt överförs till i första hand eldrivna lastbilar och bussar samtidigt som dessa körs. Det kan ske via elledningar över fordonen, strömförande skenor i vägen eller induktiv matning från vägen.
– Avhandlingen tar upp relationen mellan affärsmodeller och infrastrukturförändring (eller socioteknisk förändring). Den tar även upp huruvida ERS kommer att bli framgångsrikt eller inte, och detta redogörs för i två olika scenarier. Scenarierna berättar varsin historia om hur våra transportsystem ser ut om tio år, säger Stefan Tongur i ett pressmeddelande.
Stefan Tongur forskar vid avdelningen industriell ekonomi och organisation på KTH.
Båda hans teorier står och faller med utvecklingen av dieselmotorn.
I det ena fallet lyckas tillverkare av dieselmotorer inte att vidareutveckla dem så att de kan uppfylla de allt strängare hållbarhetskrav som ställs. I det andra fallet ser fordonsindustrin ingen tydlig ersättare till dieselmotorn utan den fortsatte att plöja ner pengar i utvecklingen, vilket leder till en drivlina som uppfyller effektivitets- och miljökraven.
På frågan om vad han själv tror om framtiden för ERS svarar han:
– Om jag får spekulera så tror jag att det kommer att bli en succé. Det finns starka krafter som tror på ERS och det finns potentiellt både en miljö- och ekonomisk nytta för stat, industri och användare.
Han menar att på global nivå är behovet av bättre luftkvalitet i länder som Indien och Kina drivkraften.
– Därtill ser alternativen inte starkare ut, då exempelvis batteripristrenden för första gången vände uppåt nyligen. Så det finns många fördelar för Sverige att behålla ledningen inom fältet, särskilt eftersom många andra länder som Tyskland och Indien sökt samarbeta med Sverige om just ERS, säger han i pressmeddelandet.
Stefan Tongur är en av de mer välfinansierade KTH-doktoranderna på senare år, med ett forskningsbidrag på cirka 6,5 miljoner kronor från Energimyndigheten. Hans avhandling är den första i världen som innehåller studier av elvägars utveckling.
Här hittar du avhandlingen (länk).
