About / Advertise
Göteborgsbolaget Swegon möter stort intresse för sin klimatstyrning – 5000 trådlösa noder i samma fastighet kommer varken standarder eller konkurrenter i närheten av idag.
Swegons klimatstyrning är en av de första tillämpningarna av den meshradio som utvecklats hos göteborgska Lumenradio och som Elektroniktidningen rapporterat flera gånger om.
Tillämpad inom klimatstyrning tycks den bli en succé.
 |
| Jan Risén |
– Den har rönt väldigt stort intresse på marknaden. Många har väntat på det trådlösa, säger Jan Risén, utvecklingschef för system på Swegon.
Radiostandarden Zigbee – populär inom smarta hem – är skalbar till kanske 200 noder. Det räcker inte. Redan i sin pilotinstallation på Torsplan i Stockholm använde Swegon 2000 noder.
Trådlösa sensornät svensk paradgren |
|
Den forskningen sätter idag kläder på IoT-kejsaren. Lumenradio stammar ur den forskningen. Företaget har plockat bland komponenterna som togs fram. Noderna använder meshnät, dynamisk routing, synkade sovlägen, självläkning, flexibel gateway, frekvenshopp, intelligens i noderna, och självklart också Internetprotokollet. Den svenske IoT-gurun Adam Dunkels minimala operativsystem Contiki finns i en roll. Hans företag Thingsquare var djupt involverat i Lumenradios utveckling. Lumenradio tog fram ett extremt skalbart sensor- och styrnät kallat Miraone, med tioåriga batteritider i noderna. Enligt Lumenradio är det VVS-branschen med Swegon i spetsen som tagit täten inom utvecklingen av IoT för fastigheter. – IoT i fastighet innebär trådlös kommunikation – det är vårt budskap. Om du lämnar fastigheten finns bra system i mobilinfrastrukturen, men inuti fastigheten har det inte funnits teknik, säger Jan Risén. |
Innan man började tala om ”Internet of Things” fanns ledande svensk forskning inom området trådlösa sensornät.– Vi ställde 5000 noder som krav till Lumenradio. Säger du den siffran till vilken annan leverantör som helst, så skrattar de bara. Det finns ingen idag som matchar Lumenradio.
Från att ha varit expert på ventilationsaggregat och kylbafflar (komponenter för vätskeburen värme och kyla) har Swegon plötsligt blivit affischnamn för IoT.
Modern ventilation är behovsstyrd. Den är individuell per rum och anpassad dynamiskt till hur många som befinner sig i rummen och hur mycket de svettas och andas. Och vilka toleranser i temperatur de accepterar.
Utnyttjandegraden i en kontorsfastighet är nästan alltid under hälften, och typiskt mellan 20 och 40 procent. Det betyder att det finns stora pengar att spara.
Behovsstyrningen drar ner energiförbrukningen och betyder att komponenter i systemen typiskt kan dimensioneras mindre.
Swegon har byggt behovsstyrda klimatsystem till fastigheter sedan 2008. Den senaste produkten Nya Wise använder Lumenradios meshnät Miraone för att låta sensorer, ställdon och spjäll kommunicera trådlöst med varandra.
Swegon presenterade systemet för ett år sedan och nu rullas de första tio installationerna ut.
Med trådlösheten blir för det första Swegons installationer enklare – scanna QR-koder istället för att dra kabel efter ritningar. Kabeldragning är det största enskilda problemområdet i klimatstyrningssystem.
 |
| Behovsanpassad ventilation spar energi . * CAV = konstant luftvolym * DCV = efterfrågestyrd ventilation |
För det andra ger trådlösheten större flexibilitet vid ombyggnationer. Fastigheter skräddarsys för viss verksamhet – som kontor, vårdcentraler eller butikslokaler. När verksamheterna ändras måste ventilationen göras om. Det kan nu Swegons kunder hantera med enkla menyval i grafiska gränssnitt.
I Stockholm är snittiden mellan ombyggnader av fastigheter två år – väggar slås ut och kontor byggs om till butiker. I fastigheter över tio våningar pågår i princip kontinuerlig ombyggnad.
För det tredje finns ett system på plats för enkel konfigurering. Fortsatt utveckling av Swegons system sker i mjukvara.
I den första versionen av mjukvaran var fokus på att få allt att fungera på bästa sätt.
– Nästa version kommer i juni och nästnästa i oktober. Hårdvaran behöver inte ändras. Vårt knowhow sitter i mjukvaran. Många tycker vi är ett företag som jobbar med plåt. Men vi är nu även en IT-verksamhet.
 Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.Prenumerera kostnadsfritt! |
Swegons normala åtagande sträcker sig till igångsättningen. Därefter ska kunden kunna hantera systemet själv. Fastighetsägaren kan exempelvis sälja olika klimatkvaliteter, som temperaturtoleranser och koldioxidhalt, till olika hyresgäster.
Ett exempel på en innovativ programmerad funktion är ”städbehov”. Säg att ett konferensrum inte besökts under veckan – vilket Swegons sensorer loggat – då behöver rummet inte städas på fredagen. Städning är en nästan lika stor kostnad som energikostnaden i en fastighet.
Energistatistik är förstås enkel att ta fram. Och i molnet kan Swegon samla på sig mätdata från klimatsystemen och hoppas kunna hitta nya funktioner genom att gräva i dessa.
– Nästa steg blir att vi kan börja erbjuda tjänster baserade på mätdata. Det finns ingen som har så mycket data om rumsklimatet som vi har.
För det fjärde öppnar systemet för integrering med ytterligare funktioner som fastigheter använder. Belysning kan exempelvis redan styras via Wise-systemet och flera rum kan ingå i en belysningsgrupp.
Swegon stöder idag Bacnet och Modbus – för överordnad styrning – och kan ta fram fler protokoll om det behövs.
Det som sätter gränser för integrationen är ansvar – att gränserna mellan entreprenader och systemansvar kan bli diffusa. Det kan dessutom vara svårt att hitta protokoll som är bra på alla funktioner.
Sina första 5–10 kunder har Swegon i Sverige, Finland, Norge och Tyskland. Marknaden som företaget i första hand siktar på är Europa.
Jan Risén tror att det kan dröja några år innan det finns en konkurrerande produkt.
