I maj 2003 kunde fordonsforskare i Sverige jubla. Programmet IVSS, Intelligent Vehicle Safety Systems, hade då äntligen sytts ihop. 640 miljoner kronor, varav 370 från staten och 270 från industrin, fanns uppe för ansökning.

Sedan hände paradoxalt nog ingenting. I varje fall inget som märktes utåt. Ett och ett halvt år senare hade bara sju projekt värderade till 50 miljoner kronor fått klartecken.

Nu, ytterligare ett år senare, har programmet äntligen börjat rulla ordentligt. Runt hälften, eller 341 av de 640 miljonerna i programmets budget, har allokerats till totalt 23 projekt. Industrin står för 157 miljoner och staten för resten, se tabell på sid 36.

- Visst var det var frustrerande till en början. Det blev väldigt många möten innan det hände något, säger programdirektören Torbjörn Biding, som tillsammans med vapendragaren Anders Haggård utgör projektets kansli, beläget i Lindholmens teknikpark i Göteborg.

- Det tog tid att få de olika kulturerna att inse att produkter som går att sälja också ska vara säkerhetshöjande och vice versa. Men nu ligger vi faktiskt i fas med ursprungsplanen, säger han.

Ska inte sluta i byrålådan

De båda understryker gång på gång vikten av att varje projekt leder till säljbara produkter och industriell tillväxt. Bilelektronikforskningen lider alltjämt av sviterna från Prometheus, ett EU-stött jätteprojekt som på 1990-talet skulle förbättra trafiken och öka säkerheten med hjälp av radar och satelliter. Prometheus avslutades 1996 och ännu finns knappt några produkter därifrån ute på marknaden.

- Den här gången ska projekten inte sluta i byrålådan, säger Torbjörn Biding.

Det faktum att han är anställd på Vägverket, och att detta verk är ansvarigt för hela IVSS ger fog för hans optimism på den punkten. Verket är en stor upphandlare som kan ställa krav, exempelvis på att alla tunga fordon ska förses med alkolås.

- Sådant tar tid, men det går att göra.

Det första IVSS-projektet - en krockdocka som ger mer, snabbare och billigare mätvärden - är färdigt och har redovisats. I Autolivs regi har krockdockan försetts med sensorer byggda på det treaxliga gyro forskningsinstitutet Imego tagit fram. Sensorerna utgör ett tredimensionellt tröghetsnavigeringssystem som registrerar hur krockdockans huvud accelererar och roterar vid en krock. Utdata blir detaljerad information som skickas trådlöst om de krafter dockan utsätts för.

- Vi har använt dockan i våra krockprov och våra slädtester och den fungerar jättebra, säger en nöjd Håkan Pettersson, projektledare på Autoliv.

Tidigare har dockorna haft diskreta sensorer vars data kombinerats med filmsekvenser. Analysen har tagit tid och varit dyr. Och ibland har dockans huvud skymts av en uppblåst krockkudde.

- Tack vare signalbehandlingen får vi nu snabbt och billigt data av hög kvalitet. Att data skickas trådlöst gör också att mätdata ofta blir mer tillförlitliga, exempelvis när dockans huvud slungas mot vindrutan, säger Håkan Pettersson.

Projektet, där även Saab och Volvo deltagit, ska nu utvärderas och beslut ska fattas hur tekniken ska skalas ned till en användbar produkt. En sådan kan vara framme inom något år.

Krockdockan är ett ganska litet projekt som hittills inte beviljats mer än drygt 1 miljon kronor. Ska det industrialiseras krävs mer pengar, vilket man troligen får även om det inte är beslutat ännu.

Krockdockan ingår i programområdet "krocksäkerhet och biomekanik", ett av de sju områden IVSS hittills delat in sina projekt i. De övriga är "förarsupport och man-maskingränssnitt", "kommunikationsplattformar", "sensortäta inbyggda system", "intelligent väginfrastruktur och telematik", "tillförlitliga system" samt "fordonsdynamiska säkerhetssystem". Indelningen är dock på väg att göras om.

- Framöver kommer vi att jobba med tre behovsorienterade områden - nedsatt körförmåga, hastighetsanpassning eller "sense-alert-respond" som vi kallar det och ett område vi döpt till "precis innan det oundvikliga", säger Torbjörn Biding.

Vill ha mer projekt om alkohol och droger

Hittills har projekten bedömts enbart på sina egna meriter och inte på hur många andra liknande projekt som beviljats medel. Även detta är på väg att ändras.

- Vi har konstaterat att det är fullt här och var, medan annat behövs det mer av. Nedsatt körförmåga är ett område där vi inte sett så stort intresse som vi hoppats, säger Anders Haggård.

Här finns förvisso ett par intressanta projekt, bland annat ett där bilen mäter förarens uppmärksamhet genom att hålla koll på ögonrörelserna. Även detta projekt leds av Saab och är intressant inte bara för att det är nära produkt, utan också för att det är ett av ganska få där såväl ett utländskt företag - Siemens VDO deltar och därtill ett mindre företag - Smart Eye AB som utvecklat ögonrörelsesensorn.

- Att mäta ögonrörelser är en framgångsväg när det gäller trötthet, det vet vi, säger Anders Haggård.

- Kanske kan metoden också användas för att mer exakt avgöra när en alkohol- eller drogpåverkad person inte längre är lämplig som förare. På detta område saknar vi projekt idag, säger han.

Se fotgängare på radar

Hastighetsanpassning är ett annat fält där programledarna skulle vilja se fler projekt. Här finns hittills bara ett, bedrivet av Saab och Autoliv. I projektet förses bilar med radar och stereokameror som ska "se" fotgängare. Lika viktigt är att fronten på bilen ska konfigurera om sig för att minimera skadorna när krocken är nära. Skulle krocken undvikas återgår bilens front till sin normala form. Projektet har en budget på drygt 30 miljoner kronor.

Kommunikation är ytterligare ett område där IVSS-ledningen gärna ser fler ansökningar. I visionen finns ett system som automatiskt håller reda på sin egen position, var vägen är och var alla andra objekt finns. Det är ingen vansinnig utopi - med GPS kan man få reda på sin position med 10 cm noggrannhet. Digitala kartor med 2 cm noggrannhet kan enligt IVSS tas fram för ungefär 500 kronor per kilometer idag och i framtiden för tiondelen av den summan. Och kommunikationen kan lösas med mobiltelefonnät, Dab eller Wlan. Men ska visionen komma närmare verklighet krävs en kommunikationsplattform och rejält telekomkunnande. Därför är det förvånande att Ericsson inte är med i något projekt.

- Ericsson har inte varit särskilt intresserat hittills. Men jag tror de kommer med i framtida projekt, säger Torbjörn Biding.

För IVSS skull hoppas man att han har rätt. Han har jobbat hårt på att få till stånd gränsöverskridande projekt. Det vore ju synd och skam om han inte lyckades få med Ericsson också.