Det är tätt mellan kretsfabrikerna i Storbritannien. Och tätare lär det bli, för England, Skottland och Wales drar till sig allt fler elektronikindustrier, som i sin tur lockar nya halvledartillverkare.

Philips funderar på att bygga en halvledarfabrik i nordöstra England och koreanska Lucky Goldstar kan komma att lägga sin första europeiska fabrik i Wales eller Skottland. Storbritannien tycks på sistone ha blivit de stora tillverkarnas favoritland i Europa.

- Det är Europas billigaste tillverkningsland, förklarade Philipschefen Jan Timmer nyligen.

Med Europa menar han då förmodligen EU, eftersom länderna i Öst- och Centraleuropa torde vara ännu billigare att tillverka i. Detta framfördes åtminstone av Siemens brittiska chef Jürgen Gehrels i samband med att Siemens förra sommaren beslutade att investera 11 miljarder kronor i en kretsfabrik i nordöstra England.

Enligt Gehrels är kostnaderna per anställd i Tjeckien ungefär en tiondel av kostnaden i Storbritannien. Snarare, menar Siemenschefen, är det möjligheterna att få tag på personal, som dels är duktiga och dels inte har något emot att jobba skift, som är det väsentliga.

Att britterna inte skrivit under Maastrichtavtalets sociala del har väl något med saken att göra även om Jürgen Gehrels förnekat detta.

Enligt de båda brittiska legotillverkarna Newport Wafer Fab i Wales och Semefab i Skottland är det numera lika billigt att tillverka kretsar i Storbritannien som i Fjärran Östern. Hos Newport Wafer Fab, som siktar på att bli den största fristående kretstillverkaren i Europa inom kort, borde man veta, eftersom fabriken ägs av Hong Kong-företaget QPL.

Att britterna dessutom erbjuder en hel del etableringsstöd i form av subventioner och skattebefrielser, samt bygger vägar och annan infrastruktur som ska falla industrierna på läppen, är förstås också viktigt. Men detsamma gör de flesta lokala eller statliga myndigheterna i EU. För Siemens del låg förresten det direkta ekonomiska stödet på förhållandevis blygsamma 300 miljoner kronor.



Storkonsumenter


Desto viktigare för britternas dragningskraft är det nog att Storbritannien är en av Europas största marknader för halvledare.

I den skotska elektronikdalen, populärt kallad Silicon Glen, har kretstillverkande Motorola, NEC, National Semiconductor, Hughes och Semefab sällskap av en rad kretshungriga elektronikindustrier. Och i nordöstra England får Siemens och eventuellt Philips bland annat de två stora koreanska konsumentelektronikföretagen Samsung och Lucky Goldstar till grannar, liksom halvledarkollegan Fujitsu.

Den skotska kiseldalen är väl etablerad. Hit kom redan på 50-talet flera stora amerikanska företag, däribland IBM och Honeywell. Idag arbetar drygt 45 000 skottar inom elektronikindustrin, som står för en femtedel av den totala skotska tillverkningen och cirka 40 procent av exporten.



Nya medtävlande


Men det finns de som menar att den skotska kiseldalen nu är överfylld, att områdets resurser i form av framför allt lämplig personal är uttömda. Sådana argument framförs i alla fall av utvecklingsbyråerna i nordöstra England och Wales, när de tävlar med skottarna i kampen om elektronikföretagens investeringar.

Detta är dock inte det enda de tre regionerna slåss om för närvarande. Eftersom utbildning och forskning inom elektronik är ett viktigt lockbete för industrierna vill skottar, engelsmän och walesare att det nationella mikroelektronikinstitut, som det brittiska industridepartementet vill starta, ska placeras i just deras elektronikdal.

Gittan Cedervall



Kort avskrivningstid och ingen skatt


Britterna är aktiva på flera fronter när det gäller att locka till sig investeringar. Dels finns det flera statliga organ, som hjälper investeringssugna företag till rätta, och dels finns det regionala utvecklingsbyråer, som i vissa fall är delvis industrifinansierade.

I England ser exempelvis statliga English Partnerships bland annat till att det finns lämplig mark till förfogande för industrierna och att det byggs vägar och dylikt. Organisationen ansvarade för Siemens lokalisering i norra England och arbetar nu på att locka dit även Philips.

Bakom de skotska framgångarna står utvecklingsbyrån Scottish Enterprise. I de speciella frizoner skottarna skapat är spelreglerna mer industrivänliga än på annat håll. Ett av de lockbeten skottarna utnyttjat sig av är att ge företagen tillstånd att skriva av hela byggkostnaden under första året istället för, som brukligt är, under en 25 årsperiod. Företagen kan också slippa betala fastighetsskatt under upp till tio år. Och inom frizonerna är det dessutom lättare att få bygglov.



Europas största marknad för kretsar


Tillsammans med Irland är Storbritannien Europas största marknad för halvledare. Under 1995 växte den med närmare 53 procent och nådde ett värde på 52 miljarder kronor. Men för 1996 spår branschorganisationen Semiconductor Manufacturers Association, SMA, en mindre dramatisk tillväxt på 17 procent till 69 miljarder kronor.

Anledningen till denna jämförelsevis blygsamma prognos är att framför allt den irländska marknaden i så stor utsträckning är beroende av datormarknaden, som ju spås vara på väg mot bistrare tider. Totalt sett stod datorsektorn för hela 64 procent av den brittiska och irländska marknaden under 1995.

Men SMA kan ha fel i sin försiktighet, det har man haft förut. Förra årets prognos löd på 27,7 procents tillväxt och ett värde på 42 miljarder kronor. Alldeles på tok för lågt, visade det sig. Den brittiska marknaden, som under 1995 var värd 39 miljarder kronor, väntas växa till 46 miljarder kronor i år och under de därpå följande åren till 52 respektive 61 miljarder kronor.

Den marknadssektor som växte starkast i Storbritannien under förra året var kommunikationskretsar. Tillväxten var hela 74 procent. Kretsar till bilelektronik var det också stor efterfrågan på, sektorn växte med 43 procent.