Vid årsskiftet tar övergångsreglerna för EMC-direktivet slut. Det innebär att i stort sett alla elektriska och elektroniska apparater som säljs i EU inte får avge störningar och att de måste tåla ett visst mått av störningar. Som bevis på att de uppfyller direktivet ska de förses med CE-märket.
Elsäkerhetsverket ska övervaka att tillverkarna följer EMC-direktivet. Exakt hur det ska gå till vill Ingvar Enqvist på Elsäkerhetsverket inte avslöja.
- Vi kommer både att begära in tillverkardeklarationer och göra egna kontrollmätningar, säger han.
Elsäkerhetsverket har dock ingen egen mäthall utan har istället allokerat tider hos externa företag. Man har som målsättning att så småningom granska tillverkardeklarationerna för en till två procent av produkterna per år och göra kontrollmätningar på i storleksordningen en halv procent av de 40 000 till 50 000 produkter som berörs.
Begär hemligstämpling
Elsäkerhetsverket räknar också med att användare som får problem kommer att skicka in anmälningar liksom att konkurrerande företag i några fall kommer att anmäla varandra.
Här finns dock en viktig punkt att beakta. När Elsäkerhetsverket begär in teknisk dokumentation anses den vara offentlig handling som vem som helst kan begära kopior på. Ett företag kan dock inte vägra att lämna uppgifter till Elsäkerhetsverket. För att skydda sig mot att konkurrenter får del av ens företagshemligheter måste man begära att handlingarna hemligstämplas.
EMC-direktivet omfattar även den som importerar varor från länder utanför EU. Som importör kan man antingen själv förvissa sig om att varan uppfyller EMC- direktivet, eller så kan tillverkaren göra det. Ett tredje alternativ är att låta en generalagent i ett annat EU-land sköta det hela.
Och det är lätt att räknas som tillverkare. Det räcker exempelvis med att i marknadsföringen förändra användningen från inomhus till utomhus. Som tillverkare har man hela ansvaret för att produkten uppfyller EMC-direktivet.
Apparater som byggs för eget bruk behöver inte uppfylla EMC-direktivet och ska följaktligen inte CE-märkas. Men så fort man ger bort eller säljer apparaten måste den uppfylla EMC-direktivet.
Stor förvirring
Övergångsperioden har varit lång. EUs EMC-direktiv antogs redan 1989 och det har gått att tillämpa det sedan 1992. Då var det visserligen inte klart att Sverige skulle omfattas, det blev det först 1994 när vi skrev på EES-avtalet, men för exportföretagen har det ändå varit en realitet länge.
Att det trots den långa övergångsperioden fortfarande är många som inte kommer att vara klara till årsskiftet beror på att EU-direktivet inte specificerade några nivåer eller mätmetoder utan bara formulerade en målsättning. Under åren som gått har det sedan vuxit fram både generella och produktspecifika standarder där effektnivåer och mätmetoder specificerats. Och det kommer fortlöpande nya produktstandarder.
Många har väntat in det sista med att kontrollera sina produkter och köerna till vissa av mäthallarna är idag över sex månader långa. En vanlig fråga är därför vad som händer efter årsskiftet med icke CE-märkta produkter.
Elsäkerhetsverket planerar att tillämpa ett antal riktlinjer under inledningen av 1996. Vid handläggning av marknadskontrollärenden kommer följande omständigheter att beaktas:
• produkten ska redan finnas på marknaden och ha fungerat utan problem
• tid för kontrollmätning ska vara beställd
• tillverkaren ska föra ett kundregister
• tillverkaren ska ha åtagit sig att åtgärda brister som kan upptäckas vid en kontrollmätning
Dessutom får lager av "normal storlek" hos grossister och återförsäljare att få säljas ut även efter årsskiftet.
Kvalitet och säkerhet
EMC-direktivet kan synas vara ett elakt byråkratiskt påfund men handlar egentligen om kvalitet och säkerhet. Vem vill att dammsugaren ska ge ränder på TVn eller att mobiltelefonen ska utlösa krockkudden?
Gränsvärdena är i själva verket lågt satta, dels för att det varit svårt att enas i standardiseringsorganen och dels för att lämna utrymme för konkurrens. Så att en produkt uppfyller EMC-direktivet är ingen garanti för att den kommer att fungera felfritt oberoende av störningar.
Syftet med EU-direktiven är dessutom att ta bort nationella handelshinder och därmed öka konkurrensen. Direktiven är inga lagar i sig utan måste implementeras i varje enskilt lands lagstiftning.
I teorin ska det ske på samma sätt men i praktiken finns det skillnader, bland annat i hur övervakningen sköts. Med tiden kommer antagligen skillnaderna mellan länderna att minska.
Att produkten uppfyller EMC-direktivet fritar dock inte tillverkaren från ansvar om det inträffar en olycka. Lagar som produktansvarslagen och arbetarskyddslagen gäller alltid.
Per Henricsson