Vid en första anblick kan det alltså tyckas hart när omöjligt för en uppstickare att slå sig in som DSP-företag. Så vore det också om digitala signalprocessorer även framledes skulle likställas med diskreta programmerbara familjemedlemmar. Nu är det inte så. Istället finns det alternativa vägar att gå för att få ta del av den enorma tillväxt som man ser inom signalbehandlingsområdet.
Ett alternativ är att satsa på icke programmerbara DSPer; ett område som ingen riktigt räknat med tidigare men som på sistone blivit väldigt attraktivt i och med att en mängd produkter som kräver funktionsspecifika kretsar med signalbehandling formligen spottas ut på marknaden. Några exempelvis är DVD-spelare, digitala kameror, ADSL-modem och Mpeg-avkodare.
Redan finns det mer än tjugo företag som i skymundan tillverkar icke programmerbara DSP-kretsar. Yamaha, Conexant System och Qualcomm är några exempel. Och fler lär det bli med tanke på att marknaden för funktionsspecifika kretsar (vilken dock inte enbart inkluderar DSPer) förväntas växa från förra årets notering på 6,3 miljoner dollar till närmare 19 miljoner dollar år 2003, enligt Forward Concept.
Trots detta finns den mest intressanta framtida tillväxtpotentialen inom ett helt annat område, utanför den diskreta komponentvärlden. Det är istället det förväntade skiftet från diskreta signalprocessorer till DSP-kärnor i form av IP-block som gör att också de mindre DSP-företagen får chans att kapa åt sig ett större hörn av marknaden framöver.
Infineon Technologies samt LSI Logic är två företag som redan börjat muta in detta område. I januari licensierade Infineons nordamerikanska dotterbolag ut företagets DSP-kärna Carmel till systemkretstillverkaren Realchip, medan LSI Logic gjorde sammalunda med sin ZSP-kärna till systemutvecklaren Broadcom.
Både Infineon och LSI Logic menar att systemkretstillverkare uppskattar öppna arkitekturer eftersom det ger dem en större flexibilitet samtidigt som de får full kontroll över sina konstruktioner. En öppen arkitektur gör dessutom att det blir lättare att få stöd från tredjepartsleverantörer av programvara och utvecklingsverktyg. även Motorola resonerar på samma sätt när man funderar på att licensiera ut Starcore-kärnan.
Men det är inte enbart de välkända DSP-tillverkarna - eller ens de dolda företagen som sedan tidigare tillverkat icke programmerbara DSP-kretsar - som vill söka lyckan genom att licensiera IP-block med signalbehandlingsfunktioner framöver. Istället har detta område lockat till sig ett flertal nya företag på senare tid. De flesta siktar, naturligt nog, på den icke programmerbara marknaden.
Israeliska Mysticom är en nykomling som tagit fram en DSP-baserad sändtagararkitektur, kallad MystiPHY 100, i form av ett IP-block. Kärnan stöder både Ethernet- och Fast Ethernet-standarden och erbjuds som återanvändbar halvmjuk eller hård implementering. Intressant är att Texas Instruments, genom ett licensavtal, har utökat sin asicportfölj med MystiPHY 100.
En annan uppstickare är amerikanska 3DSP. Under förra året introducerade företaget sina första DSP-kärnor i form av IP-block. Genom att kärnorna är fullt syntetiserbara kan de utnyttja valfria kiselprocesser och konfigureras för att uppfylla speciella behov.
Senaste tillskottet, SP-5, kan klockas med 150 MHz samt leverera 600 miljoner 8-bitars Mac-instruktioner per sekund då den tillverkas i en 0,25 µm-process. Tillverkad i en 0,13 µm-process kan samma kärna klockas med dubbla hastigheten och således leverera dubbla antalet Mac-instruktioner per tidsenhet. 3DSPs plan är att introducera ytterligare en DSP-kärna, SP-20, i höst. Den skall ge upp till dubbelt så hög prestanda jämfört med SP-5.
Det som gör 3DSP speciellt intressant är att företaget är först i världen med att erbjuda hjälpmedel för att konstruera signalprocessorbaserade systemkretsar över Internet. Den nya konstruktionsmiljön, kallad Hifi, lanserades på årets upplaga av Design Automation Conference, som gick av stapeln i början på sommaren.
Ytterligare ett spännande grepp har ST Microelectronics och Hewlett-Packard Labs tagit. I gemensam regi håller företagen på att utveckla billiga vliwprocessorkärnor, very long instruction word, för inbyggda tillämpningar. Den så kallade Lx-familjen skall användas i systemkretsar, men kan inte ses som vanliga styrkretskärnor då de inte kräver en dyr infrastruktur av utvecklingsverktyg, hävdar HP och ST.
å andra sidan vill företagen inte heller kalla kärnorna för DSPer, eftersom det är ett för snävt uttryck. Hur som helst, Lx-familjen kommer att lanseras på konferensen Microprocessor Forum i höst. Och tids nog kommer den, med största sannolikhet, att konkurrera med DSPer.
Anna Wennberg