About / Advertise
Vilgot Claessons forskning kan ändra maktbalansen mellan TTP/C och Flexray
Biltillverkarna tvistar om vilken kommunikationsbuss - TTP/C eller Flexray - som ska ersätta den idag så gott som allenarådande Can-bussen i framtidens fordon.För närvarande har Flexray tyngre stöd, men TTP/C är långt ifrån uträknat och kan nu få en knuff framåt med hjälp av resultat från Chalmersforskaren Vilgot Claesson.
Striden mellan TTP/C och Flexray har pågått i flera år. Båda dessa protokoll vill bli standard i morgondagens bilar, när nya funktioner som intelligent elektronisk styrning och bromsning ställer högre krav på säkerhet och bandbredd än den gamla Can-bussen kan uppfylla.Biltillverkarna tvistar om vilken kommunikationsbuss - TTP/C eller Flexray - som ska ersätta den idag så gott som allenarådande Can-bussen i framtidens fordon.För närvarande har Flexray tyngre stöd, men TTP/C är långt ifrån uträknat och kan nu få en knuff framåt med hjälp av resultat från Chalmersforskaren Vilgot Claesson.
Både TTP/C och Flexray är tidsstyrda protokoll. Men i bilarna behövs även händelsestyrd kommunikation. Och det är detta som är akilleshälen hos TTP/C idag. Den är för statisk och har för dåligt stöd för händelsestyrning, åtminstone om man får tro Flexrayanhängarna dit mäktiga Daimlerchrysler räknas.
Räddningen kan komma från Vilgot Claesson, doktor i datateknik på Chalmers i Göteborg. Han och hans kollegor visar hur händelsestyrd kommunikation skulle kunna läggas in i tidsstyrda protokoll, exempelvis TTP/C. Till fromma för Ford, Audi, Volkswagen, Renault, Peugeot, Citroën och andra i TTP/C-falangen.
Med metoden kan TTP/C modifieras utan att specifikationen ändras och utan kompromisser med protokollets pålitlighet.
Själv är Vilgot Claesson dock försiktig med att dra långtgående slutsatser.
- Vår forskning är på ett tidigt stadium. Vi har tittat på möjligheten, och simulerat, men inte gjort några implementationer. Det här startskottet för en möjlig metod. Utvärderingen återstår, säger han.
Den modifierade versionen av TTP/C kallar han TTP+.
- Vi gör en minimal förändring som förbättrar möjligheten att hantera sporadisk kommunikation, säger Vilgot Claesson.
Väntar med bokningen
Knepet är att spara några av tidsluckorna, säg hälften, för sporadiska meddelanden. Dock inte hur sporadiskt som helst. Noden måste först reservera tidsluckorna som ska användas.
- Det är för att behålla förutsägbarheten. Protokollet är inte lika fritt som Ethernet, säger Vilgot Claesson.
Ansökan om tilldelning av fria tidsluckor sker via extra information som hakas fast på nodens vanliga tidsstyrda meddelanden.
Alla noder läser önskemålen, och fattar oberoende samma beslut om tilldelning enligt samma regler för bland annat prioritet.
Det behövs ingen central auktoritet som sköter tilldelningen, så kommunikationen kan fortsätta även om en eller flera komponenter faller ifrån.
- Jag hoppas förstås att mina resultat kommer att kunna användas i verkligheten. Till exempel i en kommande version av TTP/C. Det tror jag inte alls är omöjligt, säger Vilgot Claesson.
Forskningen är en del i projektet Next TTA (time triggered architecture), ett europaprojekt som syftar till att vässa TTP/C.
I projektet deltar även TTTech, en ledande leverantör av TTP/C-produkter, baserad i Österrike.
- Vi ser TTP som en öppen teknik, och vi är intresserade av att följa forskningsbidragen, säger Markus Plankensteiner, marknadschef på TTTech.
Vilgot Claesson anser att Flexrays övertag är mer av industripolitisk natur än teknisk.
- Protokollmässigt är TTP mer vältestat, men det är alltid bra att ha Daimlerchrysler i ryggen, det ger många anhängare, säger han.
Hans forskning går vidare. En jämförelse mellan prestanda hos TTP+ och Flexray är ett naturligt nästa steg.
Jan Tångring
