About / Advertise
En grupp svenska elektronikföretag sluter sig samman för att få till stånd ett brett forskningsprogram kring produktion och kapsling av mikrosystem.
Företagen närmar sig statens innovationsmyndighet Vinnova och hoppas få förtroendet, och pengarna, för att utarbeta en mer konkret plan om hur stort programmet skulle vara, och vem som ska stå för vad. Det föreslagna programmet kan ses som en fortsättning på Eproper, de senaste årens forskningsprogram inom elektronikproduktion. Eproper har stötts av Stiftelsen för strategisk forskning och har bidragit till att Sverige idag har fem professurer på området.
Nu tryter pengarna. Företagen föreslår därför att ny forskning fokuseras kring de svåra och tvärvetenskapliga frågor som väcks vid tillverkning av mikrosystem, det vill säga då elektroniska komponenter byggs samman med exempelvis bioteknik, mikromekanik eller sensorteknik. Inte minst ställs krav på förmågan att skriva kravspecifikationer.
- Om man har statliga forskningsprogram så säkerställer det att det finns fortsatt kompetens i landet, säger Kåre Gustafsson, direktör för forskningsprogrammet Eproper och engagerad i det nya förslaget.
- Kompetensen kan finnas kvar även annars, om högskolorna själva väljer att satsa på det. Men med det bristande intresset för elektronikutbildning är det ett problem.
Förutom Ericsson, Note och Flextronics är även kontraktstillverkaren Kitron och produktionsutrustningstillverkaren Mydata med i gruppen.
Företagen kallar sitt föreslag för Microsystem Packaging and Production. Idén är att en viss ansträngning från företagens sida ska göra det attraktivt för staten, genom Vinnova, att bjuda till.
Alexander Kristofersson
