Sedan elektronikens barndom har teknikutvecklingen pendlat mellan mer standardisering och mer kundanpassning med ungefär tio års mellanrum. Den iakttagelsen gjorde Tsuigo Makimoto redan på 1980-talet. Och han tror att kurvan svänger en gång till, fram till 2017.
- Just nu ligger vi i sista fasen av den programmerbara logikens storhetstid. Nu drivs tekniken framåt av system, antingen på kisel eller som flera chips i samma kapsel, säger han.
Tsuigo Makimoto har titeln Corporate Advisor på Sony och han har tidigare varit ansvarig för halvledarutvecklingen inom Hitachi. Hans iakttagelser har döpts till "Makimotos våg".
- Konsumentelektroniken kommer att driva fram många kundanpassade system på kisel under det närmaste decenniet, hävdar han.
Hans resonemang bygger på ett system på kisel, med alla funktioner integrerade på en krets, kan fyrfaldiga prestandan samtidigt som strömförbrukningen kan minskas till mellan en tredjedel och en tiondel. Men eftersom utvecklings- och produktionskostnaderna samtidigt ökar med åtminstone det dubbla så måste ett fåtal tillämpningar gå i bräschen. Vilket per automatik för med sig kundanpassade lösningar.
- För många tillämpningar är säkert stackade chips i samma kapsel en bättre lösning än system på kisel. Det ger lägre utvecklingskostnader och flexiblare lösningar, men inte samma möjlighet att sänka strömförbrukningen och öka prestandan, säger han.
Spelkonsoler är Sonys teknikdrivare framför andra. Där har kretsarna gått genom en halvledargeneration varje år sedan 1999. Det som då gjordes i två 0,25 μm-kretsar på totalt 529 mm2 görs i år i en 90 nm-krets om 86 mm2.
Nästa steg är att bygga en helt ny plattform för nästa generation spelkonsol baserad på processorn Cell som Sony utvecklar med Toshiba och IBM. Cell blir en 64-bitsprocessor som ska köras i 4 GHz och prestera 256 Gflops. Den får 234 miljoner transistorer, görs i en 8-kopparlagers 90 nm kisel på isolatorprocess med minsta gatelängd på 46 nm.
- Det blir ett verkligt system på kisel, säger Tsuigo Makimoto.
Adam Edström