Blåtandsfyrar, eller ­beacons som de ofta kallas, är små billiga radiosändare som på några meters håll överför korta meddelanden till en smartmobil eller en annan enhet med Bluetooth Low Energy, även kallat Bluetooth Smart. En lämplig app hos mottagaren tolkar innehållet och agerar genom att exempelvis presentera ett meddelande för användaren. Information kan vara lagrad i mobilen eller hämtas från Internet.

Användningsområdena är många, ett museum kan placera ut fyrar vid varje objekt och koppla dem till korta presentationer, när du går förbi ditt stamfik kan det dyka upp ett rabatterbjudande eller så kan de ge noggrannare inomhusnavigation i stora köpcentra.

Tekniken har funnits några år men väntar fortfarande på det stora genombrottet, ett faktum som inte avskräcker Axel G Hammar och hans kollega Ulf Söderberg på Smart Sensor Devices.

– Vi har hållit på att utveckla den här typen av produkter i tio år så vi har bra kontakter och vet att det är fullt möjligt att göra enkla produkter med mycket funktionalitet till en låg kostnad. Det är det som gjorde att vi såg en marknad för tekniken.

Vid årsskiftet slutade de på konsultbolaget WSI för att köra eget. Den första produkten är från WSI-tiden och kallas Close Beacon. Den utvecklades ursprungligen åt ett företag som inte längre är aktivt. Tillämpningen var en betalningsapp som skulle säkerställa att den som betalade verkligen stod vid kassaapparaten.

Produkten var patentsökt men slog inte trots två års träget arbete.

– Det finns fortfarande en skepsis, folk är lite rädda att ge sig på området. Jag tror att det kräver tid för att mogna, säger Axel G Hammar.

Smart Sensor Device har övertagit rättigheterna att distribuera och sälja Close Beacon som är en ren blåtandsfyr, den skickar samma meddelande varje gång.

Konkurrensen på den än så länge minimala marknaden är mördande, det går exempelvis att beställa billiga fyrar från Kina.

– Det finns många som behöver ett bollplank och då finns vi här. Vi har många års erfarenhet och kan hjälpa till med implementationen som kan göras på olika sätt så att den blir lyckad.

Det andra trumfkortet är att företaget kan skräddarsy fyren utgående från den existerande plattformen. Det kan handla om materialval, utformning, storlek på batteri och funktion.

– Vi kan med små medel, mind­re än en halv miljon, offerera hela paketet för att ta fram en komplett och skräddarsydd produkt.

En viktig del i erbjudandet är ett avtal med en tillverkare i Malaysia som kan göra det mesta av det praktiska. Förutom att tillverka korten och testa dem kan företaget ta fram verktyg för plastdetaljer, slutmontera produkten och paketera den. Dessutom finns resurser för att göra de mätningar som behövs för CE-märkning.

– Kostnaden för test är en femtedel av vad det kostar här.

För att lyckas kommersiellt räcker det inte med en fungerande produkt, det behövs också försäljnings- och marknadskanaler.

– Vi har kontakter med företag som Kjell & Co och Mediamarkt, även Ikea är stora på sensorer och liknade så vi tror att det finns en bra potential.

Nästa produkt är redan under utveckling, den adderar data från olika sensorer som närvarodetektering via en PIR-sensor, en accelerometer för att upptäcka rörelser, en sensor för ljus och kanske en sensor för UV-ljus.

– Vi jobbar med ett bolag som tar fram ett system som ska vara lite mer åt larmhållet.

Systemet är baserat på en centralenhet som ersätter mobilen eller surfplattan och läser av data från de sensorbestyckade blåtandsfyrarna som placerats ut i hemmet.

– Sensorerna är så billiga att man kan strössla med dem.

Centralenheten – en IoT-gateway – är kopplad till Internet via wifi och skickar insamlade data till en server i molnet. Sedan är det upp till appen att bestämma vad som ska rapporteras till användaren, exempelvis kan det komma ett larm om någon rör sig i hemmet när det borde vara tomt eller om temperaturen sjunker under en viss nivå.

Alla fyrar måste initieras för att fungera. När man sätter i batteriet börjar de lyssna efter den app som sköter inställningarna av bland annat unik identiteten. Trafiken är krypterad för att hind­ra intrång och när allt är klart går fyren över till att vara just en fyr.

I samband med inställningarna kan man också lägga in information om var fyren placerats så att exempelvis rätt information dyker upp vid rätt tavla i ett museum.

− Hela tekniken är visserligen ny men folk börjar förstå hur man kan använda den, även om det kommer att ta ett tag innan man hittat rätt, säger Axel G Hammar.

###########

Radiofyr med tre språk

Räckvidden för en blåtandsfyr beror på miljön men vid fri sikt kan den bli hela 50 meter. I en byggnad sjunker avståndet snabbt till mellan 10 och 20 meter, vid en uteffekt på 1 mW.

Hur ofta fyren ska skicka sitt meddelande handlar om hur snabbt den ska bli upptäckt och hur länge batteriet ska räcka. Dessutom finns det vissa randvillkor som att kommunikationen inte få ske för sällan. Är tidsintervallen över två sekunder krävs en noggrannare kristall för att klara synkroniseringen. En gyllene medelväg är därför en sekund.

Datapaketen är 16+128+16+16 bitar där de 128 bitarna är nyttolasten medan de två sista 16-bitarpaketen används för att ordna paketen i hierarkiska grupper, en funktion som används när man vill kunna skicka data som inte ryms i ett enda meddelande.

Apple var först med en definition av hur datastrukturen i den unika signalen från en blåtands­fyr ska se ut. Företagets definition kallas för iBeacon och kom med iOS 7 redan 2013. Google lanserade sitt svar kallat Eddystone i juli 2015. Eddystone är tänkt att fungera med både Android och iOS. Windows har ett tredje sätt.

Appen hos mottagaren måste välja vilken standard den ska följa eller implementera alla.