About / Advertise
Teknikchefer på Ericsson med olika perspektiv i Heta Stolen
Först ut i Heta Stolen var Håkan Eriksson, chef för Ericsson forsknings- och utvecklingsstab på 16 000 personer. 60 procent av dessa finns i Sverige, och merparten av dem i Stockholm. Traditionellt sett har Ericsson varit ett hårdvarubolag, men i dag är 90 procent av utvecklingen mjukvara.
- AXE-växeln hade länge en egenutvecklad processor, men i dag köper vi in den också. Vi kan inte konkurrera med företag som Intel på processorutveckling, sa Håkan Eriksson.Först ut i Heta Stolen var Håkan Eriksson, chef för Ericsson forsknings- och utvecklingsstab på 16 000 personer. 60 procent av dessa finns i Sverige, och merparten av dem i Stockholm. Traditionellt sett har Ericsson varit ett hårdvarubolag, men i dag är 90 procent av utvecklingen mjukvara.
Han menar att utvecklingen kommer att fortsätta åt samma håll.
- Dels innehåller ju produkterna färre komponenter över huvud taget, dels strävar vi hela tiden att få ner kostnaderna, och kan vi göra programvara som går att köra på standardkomponenter så är det en vinst.
Håkan Eriksson tar mobilutvecklingen som exempel. NMT hade en radio per telefonsamtal, mycket hårdvara och litet mjukvara alltså. GSM införde tidsluckor, och kunde därmed hantera åtta samtal per radio, tack vare mer avancerad mjukvara. WCDMA klarar 75 samtal per radio med ännu mer komplicerad mjukvara.
Generell dröm
- Drömmen är en generell hårdvaruplattform där vi står för programvaran. Om någon kan göra en Gameboy på samma hårdvara som vi gör en basstation kan vi dela på utvecklingskostnaden, och vi konkurrerar inte ens med varandra med produkten.
Men vad är det då med Ericssons programvara som kräver så många utvecklare, och som hindrar Gameboy-tillverkaren att även bygga basstationen?
- Det värde vi tillför är att utveckla produkter med en tillförlitlighet som möter operatörens krav. En AXE-växel är nere 3-4 minuter per år. En pc är nere 3-4 minuter om dagen.
Håkan Eriksson anser att till exempel mobilutvecklingen visar att folk inte är beredda att pruta på dessa krav. Första generationens 3G-telefoner mötte till exempel inte kraven, och de blev inte heller populära.
Lindoff utan skuld
Sony Ericsson släppte aldrig någon första generations 3G-telefon, och Mats Lindoff står således utan skuld för detta. Hans stab är betydligt mindre än Håkan Erikssons, 2 000 ingenjörer, varav 500 med bakgrund från Sony, resten från Ericsson.
- Sony har bidragit med kunnande kring bildbehandling och kamerateknik. Men den absolut största skillnaden är deras kunnande inom industridesign. På Ericsson hade vi aldrig kommit på den här, säger Mats Lindoff och håller upp en S700i med vridbar skärm.
Till skillnad från det svenska moderbolaget är hårdvaruutvecklingen fortfarande det viktigaste för Sony Ericsson.
- Har du sett Håkan Erikssons hårdvara? Stora rack i hallar. Vi ska trycka in så mycket i mobilen att krympning av hårdvara fortfarande är en affärsmodell för oss.
Radio svårast
Inom asicutvecklingen är det radiodelen som är besvärligast, medan det digitala är enklare.
- Man får nästan hjärnblödning innan allt fungerar i en radiokrets.
Mats Lindoff tror att det kommer att dröja innan radio och basband slås ihop i en krets för 3G, helt enkelt för att standarden fortfarande utvecklas så snabbt. För GSM/GPRS är denna integration mer realistisk, och Mats Lindoff vill också gärna integrera 3G och GSM i samma krets.
Förra gången Mats Lindoff satt i Heta Stolen, för fyra år sedan, förutspådde han att alla mobiler skulle ha färgskärm i år. Men han överskattade mobilförsäljningen med drygt 50 procent. Trots det backar han inte för nya fyraårsprognoser.
- Enklare telefoner kommer att ha 1 gigabyte flash-minne. De som behöver mer kommer att ha en inbyggd hårddisk. Mobilerna kommer att klara IP-telefoni och tv-mottagning. Om bara Vodafone och Teracom kunde komma överens skulle vi ha tv i telefonen redan 2008.
Men några bränsleceller blir det inte mobilen.
- Inte inom fyra år. Cellerna klarar inte toppströmmarna när mobilen slås av och på. Men vi följer utvecklingen, och bränslecellerna kommer förr eller senare.
Elias Nordling
