Kort efter att Carl-Henric Svanberg tog över Ericssons roder våren 2003 bytte företaget strategi. Efter bara några månader tillsatte han en ny ledningsgrupp. En kronisk jakt på effektivitet inleddes. Och lönsamhet parat med kundnärhet lyftes upp på agendan för att idag vara ledord inom koncernen.

Med ett stenhårt fokus på effektivisering har Ericsson också lyckats vända tre tunga förlustår till vinst förra året - en vinst som dessutom låg i samma härad som toppåret 2000.

Trots detta har Ericsson inte nått sitt effektiviseringsmål ännu.

- Det finns absolut potential för mer, säger Carl-Henric Svanberg i en färsk intervju med Veckans Affärer.

Framförallt ska inköp och leveranser bli mer effektiva. En avdelning - ny sedan senhösten - som arbetar med operativ effektivitet ska se till att det blir verklighet.

Centralt i det fortsatta effektiviseringsarbetet är att slimma leverantörskedjan ytterligare. För några månader sedan avslöjade dåvarande inköpschef Per Tjernberg att hälften av Ericssons underleverantörer ska bort. Närmare 40 000 företag kommer att beröras, hävdade Per Tjernberg som fick lämna sin post några dagar senare. På längre sikt ska ännu fler bort.

Enbart ett mindre antal leverantörer får egna kontrakt direkt med Ericsson. De andra hänvisas till att bli underleverantörer till leverantörerna. Resultatet är stora förändringar för många företag och ännu hårdare prispress.

60-70 procent av värdet

Prispressen är tuff - inte minst för Ericsson självt. Runt 20 av världens operatörer står snart för merparten av företagets affärer. Operatörerna vill ha bättre priser och i utvecklingsländer, där GSM-nätet fortfarande expanderar, är tillgången på pengar begränsad. I den verkligheten kan man förstå att Ericsson inte är nöjt med att 60 till 70 procent av företagets produktvärde skapas i leverantörsledet.

Ericssons allt mer uttalade kundfokus är också ett incitament till att återta kontrollen över värdeskapandet. Ett stärkt kundfokus kräver dessutom än mer globala underleverantörer - speciellt som Ericsson nya approach är att de kunder som står för en stor del av företagets omsättning också ska kunna räkna med en betydande del av företagets resurser i sin närhet.

För Ericsson är det därför viktigt att underleverantörerna följer med dit kunderna finns, inte minst till Kina. Flera underleverantörer som ännu inte har verksamhet i Kina, exempelvis IT-konsulter, arbetar också just nu med att få igång någon form av verksamhet där.

- Vi har ännu inte gjort något konkret. Men vi har kunder med produktutveckling i Kina och vi tror att vi kan ge dem lokalt stöd i form av lokal personal, säger Sune Nilsson, vd på IT-konsulten Sigma.

Sigma är inte på något sätt unikt i detta idag. Istället kan man konstatera att det är en stor flytt av svenska underleverantörer till Kina just nu.

- Under de senaste ett till två åren har antalet svenska företag som etablerat sig i Shanghai ökat markant, säger Fredrik Hähnel på Exportrådet i Shanghai och chef för östra Kina.

- En viktig trend är att det nu är små och medelstora svensk företag som kommer till Kina. Mer än hälften av dem som etablerar sig här nu tillhör den kategorin.

Totalt finns det uppskattningsvis 250 till 300 svenska företag i Kina idag. För ett år sedan låg den siffran på 200 till 220 företag. Cirka hälften av företagen som etablerar sig i Kina gör i huvudsak affärer med andra utländska företag.

- Någon specifik flytt till Ericsson ser jag däremot inte. I östra Kina finns runt 150 svenska företag, varav vi känner till att cirka 15 är underleverantörer till Ericsson, säger Fredrik Hähnel.

Ett exempel är elektroniktillverkaren Emerson Network Power Energy Systems, som utvecklar strömförsörjningsutrustning för telesystem och tidigare var en division inom Ericssonkoncernen under namnet Ericsson Energy Systems. Företaget är ett av många med svenska rötter som tagit steget till Kina.

Emersons telekomgren hade för fyra år sedan drygt 3 000 anställda globalt, varav knappt 2 500 i Sverige. Idag har företaget effektiviserats över hela linjen. Globalt är 2 000 anställda, varav bara 150 här i landet. Numera ligger företagets konstruktion och produktion huvudsakligen i Kina medan slutmontering för Europa görs i Slovakien.

Trenden är tydlig. Och den är oroande för ett land som Sverige. Å andra kan den nationella oron också vändas till en möjlighet - åtminstone för de enskilda företagen.

- Om ett företag har en befintlig kund som exempelvis Ericsson som kan garantera affärer till en början kan det vara början på en lyckad Kinaintroduktion, säger Fredrik Hähnel.

Flytt beror på prispress

För Emerson Network Power Energy Systems del har det inte varit aktuellt att flytta med någon specifik kund. Företaget är större än sina tre största konkurrenter tillsammans inom området kraftsystem för telekomsystem och jobbar med alla operatörer och systemhus.

- Våra flyttar har enbart varit en konsekvens av prispress, säger Lars Björkström.

Samtidigt poängterar han hur viktigt det är för ett företag att ha sina underleverantörer i närheten av den egna verksamheten.

- När vi flyttar byter vi i princip underleverantörer över hela linjen. Byte av underleverantörer är en viktig del av flytten. Det är inte bara lägre löner som är intressant, utan attityder, arbetssätt och infrastruktur.

- För fyra år sedan var en majo-ritet av våra stora underleverantörer svenska. Idag finns inget svenskt företag bland våra tio största underleverantörer, säger Lars Björkström.

Att Ericsson resonerar på liknande sätt är nog ingen vågad gissning.

Anna Wennberg