JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
söndag 19 januari 2020 VECKA 03
USA planerar nationellt nät. Nya kretsar för DVB-H lovar säljstart i höst

Om det ska bli någon poäng med tv i mobiltelefonerna så måste strömförbrukningen sjunka så att mobilerna klarar fyra-fem timmars tv-visning mellan laddningarna. Kretsar från Microtune och Dibcom indikerar att det målet kan nås redan i år.
Vem vill se på tv i sin mobiltelefon? Om man får tro analytiker på Electronics Industry Market Research så kommer 270 miljoner individer jorden runt att vilja betala för sådana tjänster inom fem år. I verkligheten blir siffran säkert annorlunda, men att marknaden är stor finns det inte många som tvivlar på.

Hur målet ska nås är det dock stor oenighet om. Tre huvudspår står till buds för signalens väg till mobilen - via 3G-nätet, via satellit eller via särskilda nät. Av dessa är nog satellitalternativet det minst troliga, framför allt av det enkla skälet att det inte fungerar inomhus.

Via mobilnätet finns redan mobil-tv i sin enklaste form. I Tres 3G-nät kan den inbitne hänga med i såpan Big Brother, och Teliasonera provade att skicka ut OS-sändningar i somras. Tjänsterna kostar några kronor i minuten.

I USA började operatörerna Cingular och Sprint förra året erbjuda vad de kallar Mobi-tv. För tio dollar i månaden kan tittarna välja på ett tjugotal kanaler med nyheter, sport, såpor och musik. Täckningen är dock begränsad och kritikerna kallar tjänsten "mobil diabildsvisning".

Eftersom varje mobil måste få en egen signal så blir denna teknik - unicast - ganska dyr. Om samma signal kunde skickas ut till många mobiler - multicast eller broad-cast - så skulle kostnaden gå ner avsevärt. Den standard som tagits fram för detta inom ramen för 3G-världens UMTS kallas MBMS, multimedia broadcast multicast service. MBMS ingår som en integrerad del i den kommande UMTS-uppdateringen HSDPA.

Med MBMS är det mobilinfrastrukturen som får sköta jobbet. Täckningen blir densamma som för 3G-näten och vanliga 3G-telefoner kan användas som mottagare.

Så är inte fallet för det tredje alternativet - att låta tv-signalen gå i ett särskilt nät. Hetast här är standarden DVB-H, en variant av den tidigare utvecklade standarden för digital-tv i marknätet kallad DVB-T. Med DVB-H kan användaren få upp till 40 kanaler eller totalt drygt 13 Mbit/s sig tillskickat. Varje kanal kräver 330 kbit/s, vilket kan jämföras med MBMS-alternativet där kanalerna kräver 32-256 kbit/s beroende på vilken bildkvalitet man önskar.

Vilket av huvudalternativen MBMS eller DVB-H som kommer att bli den dominerande standarden är ännu en öppen fråga. Ericsson och Nokia skiljer sig åt - Ericsson håller på MBMS medan Nokia tror på DVB-H. Det kanske inte är så konstigt eftersom MBMS kräver mer investeringar i infrastruktur vilket gynnar Ericsson, medan DVB-H kräver mer av mobilerna, och sålunda skulle gynna Nokia.

Vilken standard som får snabbast spridning hänger förstås på hur tjänsterna erbjuds slutkund. Och här är det inte alls säkert att operatörerna ser samma vinster som Ericsson och Nokia. Intäkterna per byte - se tabell här intill - väntas bli ganska små för mobil-tv, vilket talar för att endast starka operatörer med stor datakapacitet kan nå lönsamhet för tjänsterna.

Varken Ericsson eller Nokia lägger därför alla sina ägg i samma korg. Ericsson säger att teknikerna "kompletterar varandra" och Ericsson Mobile Platform deltar i EU-projektet Wing-TV med syfte att utveckla DVB-H. Och trots att Nokia utåt är en av de drivande bakom DVB-H så deltar företaget i standardiseringsarbetet även av MBMS.

Konstateras bör att Sydkorea håller på att utveckla en egen variant av mobil-tv, under namnet DMB. Den liknar DVB-H men utnyttjar det digitala radionätet DAB som bärare för tv-signalerna.



DVB-H är den teknikstandard för tv i mobilen som ger bäst kvalitet, flest kanaler och potentiellt störst målgrupp. Det är också den teknik som kräver mest investeringar i kapacitet, infrastruktur och nya kretsar i mobilen. Med DVB-H sänds digital-tv-signaler över ett särskilt nät och tas emot av särskilda mottagare inbyggda i mobiltelefonerna.

I USA kommer kommersiella DVB-H-sändningar att komma igång redan i år. Tåget dras av företaget Crown Castle, ett bolag som äger något så unikt som ett nationellt spektrum på 5 MHz mellan 1,670 och 1,675 GHz, det så kallade L-bandet. I detta band bygger man för närvarande upp ett DVB-H-nät och provar samtidigt tekniken i samarbete med Nokia och Samsung. Affärsidén går ut på att köpa innehåll från tv-bolag och sälja vidare till mobiltelefonoperatörer, som i sin tur kan erbjuda slutkund en nationstäckande tv-tjänst.

När Crown Castles nät öppnas måste det förstås också finnas mobiler som klarar tekniken, vilket förutsätter att kretsar börjar lanseras ungefär nu. Vilket är exakt vad som händer. Amerikanska Microtune, ett företag som tidigare lanserat världens första enkretsmottagare för marksänd digital-tv enligt DVB-T-standarden har precis släppt sin första DVB-H-krets. Det handlar om en enkretslösning som kan användas till såväl L-bandet där Crown Castle siktar som det europeiska UHF-bandet.

Strömsnålt

Företagets vd James Fontaine understryker strömsnålheten.

- Mobilindustrin kräver fem timmars tv-tid mellan batteriladdningarna, utöver tre timmars taltid och 20 timmars standbytid. Vi har nått det målet, säger han.

I praktiken innebär det att kretsen, MT2260, bara drar 20-40 mW i aktivt läge beroende på mottagningsförhållanden. I strömsparläge sjunker förbrukningen till 9 mW och i viloläge blir den snudd på försumbar, 4 μW.

- Lång batteritid krävs om DVB-H ska bli framgångsrikt, konstaterar Fontaine.

Microtune är inte ensamt på marknaden. Först ut var faktiskt ett franskt företag, Dibcom, vars tvåkretslösning dock drar lite mer ström och inte heller är gjord för den amerikanska marknaden. Det ger Microtune ett försteg.

- Både affärsmodeller och frekvenstilldelning har kommit längre i USA, säger James Fontaine,

Kisel-germanium

I vassen lurar dock halvledarjättarna. Freescale visade upp en fungerande DVB-H-mottagare i fjol. Texas Instruments har visserligen inte visat upp någon produkt, men företaget har uttalat starkt stöd för DVB-H. Samma sak gäller för Intel, och även hos Philips och ST Microelectronics pågår DVB-H-aktiviteter.

En intressant aspekt är att Microtunes krets inte är gjord i rent kisel, utan i kisel-germanium, hos IBM. James Fontaine förklarar detta med att kisel-germanium ger överlägsna möjligheter att konstruera exakta filter. Vilket är väldigt viktigt just för DVB-H eftersom mottagningen annars lätt kan störas ut av mobiltelefonens sändare, vars frekvens inte är långt borta och vars signalstyrka är mycket högre än den inkommande tv-signalen.

Adam Edström
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)