Ericsson och Nokia försöker nu driva fram en dramatisk sänkning av kostnaden för GSM. Tanken är att mobiltelefoni ska slå igenom även i Afrikas glesbygder. Invånarna där må vara några av världens fattigaste, men den marknad som öppnas är likväl enorm - värd cirka 100 miljarder dollar per år för telekomindustrin enligt Ericsson.

Språngbrädan Afrika GSM-industrins nya vision för Afrika kan få betydelse för hela telekomindustrin. Den spännande slutsatsen är att de systemleverantörer som lyckas ta fram de billigaste lösningarna för Afrika också får en språngbräda för ökad försäljning i hela världen. Om vi får en snabb utveckling så kan det bli riktigt intressant. Ericsson hänvisar till potentiell global marknad värd 100 miljarder dollar per år. Uppgiften redovisades i oktober förra året i ett så kallat White Paper från företaget. Den vision som kommer från Ericsson siktar på stora volymer, storskaliga lösningar och förmågan att pressa kostnaderna i botten. Därmed ska de låga kostnaderna nås. Om denna mekanism slår igenom och utbyggnaden dessutom blir snabb så står vi inför ett nytt intressant race för telekomindustrin. GSM borde rimligen få ännu större andel av världsmarknaden. Volymerna talar för GSM, både när det gäller nätutrustning och telefoner. CDMA2000 pressas tillbaks ytterligare, mot under 10 procents global marknadsandel. De systembyggare som får stor andel av glesbygdsmarknaden får sedan också möjlighet att sälja uppgradering till bredband. Vinnare i Afrika får stora möjligheter att bli vinnare på hela världsmarknaden. Ericsson och Nokia slåss med kinesiska Huawei och ZTE, Siemens, Alcatel-Lucent, Motorola och Nortel om den nya jättemarknaden där allt går ut på att erbjuda GSM till absolut lägsta kostnad för slutkonsumenten. Ska det bli Afrika och inte Kina som väljer vilka systembyggare som vinner på framtidens marknad? Det blir riktigt spännande att se vad som händer i Afrika de närmaste fem åren.

Målet är helt enkelt att största möjliga andel av världens 6,4 miljarder människor ska ha en GSM-telefon.

Idag siktar GSM-industrin att med befintliga produktgenerationer nå tre miljarder mobilabonnenter år 2008, men där är det stopp. För fortsatt tillväxt i fattiga länder behövs billigare teknik och nya affärsmodeller.

Fem dollar i månaden

Det mål som Ericsson och Nokia vill uppnå innebär att GSM-operatörer ska kunna nå vinstdrivande verksamhet med abonnenter som bara köper för fem dollar per månad. Det kräver billigare infrastruktur, billigare nätdrift och billigare telefoner. Hela kostnadsmassan måste pressas ned dramatiskt, jämfört med idag.

- För mobilindustrin handlar det om att kunna fortsätta växa, att kunna nå upp till fyra miljarder eller fler mobilabonnenter, säger Bengt Wattenström i Ericsson till Elektroniktidningen.

Ericsson bedriver ett antal pilotprojekt i världens fattigaste länder. Projekten ska bevisa att det i praktiken verkligen går att pressa ned kostnaderna dramatiskt. I Tanzania har företaget redan kommit en bit på väg. Nätutrustning finns på plats och avsikten är att Ericsson ska driva ett gemensamt glesbygdsnät med de fyra GSM-operatörerna i landet, och att dessa fyra ska etablera kommersiellt samarbete med glesbygdsnätet. Diskussioner pågår med operatörerna om saken.

De flesta bor på landet

För de lokala GSM-operatörerna handlar det om strategiska beslut. I Tanzania, liksom i de flesta av Afrikas länder, bor huvuddelen av befolkningen utanför städerna. Dessa människor har därtill lägre inkomster än stadsbefolkningen.

Samtidigt har GSM-näten vuxit snabbt och täcker idag många städer. Afrika har faktiskt redan över 100 miljoner GSM-abonnenter. Ericssons nya strategi gäller hur de övriga - huvuddelen av Afrikas befolkning - ska få mobiltäckning med GSM eller annan teknik.

- Under år 2006 hoppas vi få genombrott i ett begränsat antal länder. Det kommer sedan att ta flera år innan vi ser att detta slår igenom i stor skala, säger Wattenström.

Ericsson ligger före Nokia

Problemet idag är att Afrikas GSM-operatörer helt enkelt inte ser några kommersiella möjligheter att bygga ut sina nät utanför städerna. Det är detta problem som Ericsson och Nokia hoppas lösa.

Just nu ligger Ericsson före Nokia med produkter för billiga GSM-nät. Men också Nokia ser stora marknader och beskedet därifrån är att företaget absolut är med på det nya tåget.

- Nokia har tagit fram nya produkter, Nokia Connect GSM Solutions, för billigare GSM-nät, säger Rauno Granath, till Elektroniktidningen.

Han anger att Nokia har tagit ett helhetsgrepp om hur GSM ska införas i glesbygden i de fattiga länderna.

Samarbete med Sida

Siemens, kinesiska Huawei och ZTE samt Alcatel-Lucent ligger däremot steget efter med detta slag av nya systemlösningar, enligt svenska experter. Men det är dock sannolikt att fler systemleverantörer satsar här, med tanke på marknadens storlek. Det är också uppenbart att de systemleverantörer som har billiga GSM-lösningar borde kunna sälja dessa i större delen av världen.

Både Nokia och Ericsson samarbetar med det svenska biståndsorganet Sida, som aktivt försöker driva fram genombrott för billigare GSM i Afrika. Sida ser stora fördelar för utvecklingsländerna med den nya GSM-visionen.

Ska även klara bredband

Stora delar av Afrika saknar idag utbyggda fasta telefonnät medan GSM passerat 100 miljoner abonnenter.

Sida är medfinansiär till studier som anger att GSM sannolikt blir dominerande både för telefoni och datatjänster i Afrika, vilket enligt Sida borde ge stora fördelar för den fattigaste världsdelen.

En viktig del av den nya GSM-visionen för Afrika är att GSM även ska klara bredband. Och eftersom GSM inte behöver konkurrera med ADSL eller andra fastnätslösningar i Afrika ser kontinenten ut att bli en mycket intressant telekommarknad de närmaste åren.

Det svenska konsultföretaget Swedtel pekar på några viktiga punkter där lösningar måste fram för att pressa GSM-kostnaderna i botten. o Kostnaden för dagens teknik måste pressas ned. o Ny effektivare teknik måste fram, till exempel för basstationer och system för abonnentadministration. o Systemleverantörerna borde ge krediter och dela risken med GSM-operatörerna. o Gemensamma glesbygdsnät krävs, så att alla nätoperatörer nyttjar samma nät. Bara en infrastruktur i glesbygden. Det är även viktigt att regulatörer och statsmakter understödjer utbyggnaden av GSM i glesbygden. Idag finns fattiga länder som tar lyxskatt på GSM-telefoner.