Strategin börjar med synliggörande

Elektronik är mycket viktigare för Sverige än vad regeringen och allmänheten insett. Och området behöver en kraftig resursförstärkning för att även framöver kunna bidra till landets tillväxt. Det blir huvuddragen i Vinnovas rapport till näringsdepartementet om en strategi för svensk elektronik.

- Elektronik döljs ofta under andra områden. Vi vill göra synligt hur mycket elektronik som finns och lyfta fram en rad användningsområden, säger Ulf Öhlander på Vinnova, som numera leder verkets arbete med elektronikstrategin.

Den 15 maj ska Vinnova lämna in sin strategirapport till näringsdepartementet. Den kommer att till stor del bygga på slutsatser från de fyra möten med företrädare för industri och akademi som ägt rum hos verket.

- Nu stänger vi butiken för yttringar. Vi behöver tiden som är kvar för att jobba fram rapporten, säger Ulf Öhlander.

Exakt vad Vinnova kommer att säga i rapporten är förstås inte färdigt. Men enligt Öhlander vill man i första hand lyfta fram för departementet hur viktig elektroniken är för svensk industri, trots att den ofta döljs under andra områden. Ett typiskt exempel är fordonsindustrin, där elektronik står för en stor del av värdet. Precis som i många andra inbyggda system.

- Vi vill ge en bred bild och visa att Sverige kan få utväxling på både lång och kort sikt om vi satsar mer på elektronik, säger Ulf Öhlander.

Tidigare projrektledaren Torbjörn Fängström konstaterar också att områdets forskning är underfinansierad. Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, har varit den totalt dominerande finansiären de senaste åren, och anslagen har sjunkit i takt med att SSFs tillgångar gröpts ur. Elektronikforskningen har inte kompenserats för detta.

- Området är helt klart i behov av en kraftig förstärkning, säger Torbjörn Fängström.

Han säger sig vara ”ganska positiv” och tror att strategiarbetet kan resultera i en statlig satsning på elektronik i någon form.

- Det är goda tider, elektronikområdet går bättre nu än tidigare och statens finanser är bättre, konstaterar han.

Huruvida Vinnova kommer att äska en specifik summa pengar i sin rapport, och hur stor denna summa skulle kunna vara vill varken Fängström eller Öhlander spekulera i. De diskussionerna är inte färdiga.

Tydligt är dock att rapporten kommer att knyta behovet av olika satsningar till EUs stora program Artemis för inbyggda system och Eniac för nanoteknik. Det är en uttalad del av Vinnovas uppdrag. Rapporten ska också korreleras till Vinnovaprogrammet Innovativa Sveriges satsning på telekom.

Däremot ser det inte ut som om Vinnova kommer att göra någon prioritering mellan olika teknikområden, åtminstone inte på detta stadium. Denna delikata pilsner väntar man med tills det står klart om det blir några nya pengar att fördela. Det är inte ens säkert att en sådan prioritering blir Vinnovas uppgift.

- Det är inte beslutat ännu, säger Ulf Öhlander.

Både Öhlander och Fängstrum understryker att branschens intresse och nedlagda tid har betytt mycket för strategiarbetet. Det svala intresse man mötte i början, i synnerhet från storföretagen, har förbytts i entusiasm.

- Jag är oerhört imponerad av engagemanget hos dem vi bjudit in till diskussioner. Alla medverkande har ju sina hjärtefrågor, men ändå har det rått överraskande stor enighet om de stora dragen. Vår rapport hade inte alls blivit lika bra utan branschens medverkan, konstaterar Ulf Öhlander.