About / Advertise
Regeringen ökar statsanslagen till forskning med totalt 15 miljarder kronor under perioden 2009-2012. Satsningen kritiseras dock - enprocentsmålet uppnås inte och styrningen av pengarna anses för hård.
"En storsatsning på svensk forskning", och "det största resurstillskottet någonsin": Så beskriver regeringen den kommande forskningspropositionen i ett pressmeddelande från i torsdags. Stödet ökar successivt under perioden 2009 - 2012 för att i slutet av perioden ha nått en nivå på fem miljarder kronor över dagens. Sammantaget ökar anslagen med 15 miljarder kronor under perioden. I år går drygt 24 miljarder kronor från statsbudgeten till forskning.Det nya stödet fördelas inte jämnt. Medicin, teknik och klimat prioriteras. Regeringen nämner "nya kommunikationslösningar i skärningspunkten mellan bredband och IT" och "nya energilösningar för mindre koldioxidutsläpp" som två områden som ska få mer stöd. Ett tydligt syfte med propositionen är att "skapa och stärka forskningsmiljöer av absolut världsklass" i Sverige.
År 2012 ska enligt propositionen anslagen till universitet och högskolor ha stärkts med 1,5 miljarder kronor, de strategiska områdena medicin, teknik och klimat får 1,8 miljarder, forskningsråden 0,5 miljarder och industriforskningsinstituten 0,2 miljarder. Därtill ska ett innovationspaket med hittills okänt innehåll få 150 miljoner kronor och forskningsinfrastruktur som biobanker och andra register få 100 miljoner kronor. I de fem miljarderna räknar regeringen även in slopad högskolemoms, 300 miljoner, och tidigare aviserade satsningar på 400 miljoner kronor.
Inför valet 2006 lovade såväl den borgerliga alliansen som socialdemokraterna att anslagen till forskningen skulle öka till en procent av BNP. Denna forskningsproposition når inte det målet. Vinnovas vd Per Eriksson säger till tidningen Ny Teknik att "nivån är för låg". Enligt en utredning från Vinnova krävs 10 miljarder kronor - dubbelt så mycket som regeringen nu anslår - för att enprocentsmålet ska nås 2012.
Även socialdemokraterna kritiserar propositionen. "Om vi suttit vid makten hade vi satsat mer" säger Marie Granlund, socialdemokratisk talesman i forskningsfrågor, till Dagens Nyheter.
Ambitionen att styra vad pengarna ska användas till får också kritik. Flera krönikörer menar att humaniora och samhällsvetenskap hamnar i strykklass, och att satsningen mer syftar till att stärka industrin än att öka folkbildningen. Andra röster önskar dock en ännu starkare styrning så att pengarna inte riskerar att "hamna i fickorna på dåliga administrationer, svaga fakulteter och osjälvständiga högskolor" som en ledare i Dagens Nyheter uttryckte det.
Forskningpropositionen presenteras i sin helhet i oktober.
