Kassaflödet var dock negativt, vilket delvis förklaras av att kundernas kredittid ökat från 110 till 124 dagar då många operatörer lider av tuffa villkor på den allmänna lånemarknaden. Någon ökning av kundfinansieringen har dock Ericsson inte gjort, den anges till 2,8 miljarder kronor, samma siffra som i fjol.
Resultatet på sista raden drogs ned av förluster i mobiltelefonföretaget Sony Ericsson och plattformsbolaget ST-Ericsson på sammanlagt 2,2 miljarder. Sony Ericssons förlust var nära 4 miljarder kronor före skatt under kvartalet och ST-Ericssons 0,7 miljarder. Ericsson anger att dess andel av Sony Ericssons förlust uppgår till 2,1 miljarder, och 0,2 miljarder för ST Ericsson. Att additionerna inte går jämnt upp beror på en del avskrivningar av hårdvara. Eftersom ST Ericsson formellt bildades först i februari ingår den förlust på 0,5 miljarder i januari från forna Ericsson Mobile Platforms i Ericssons resultat. I fjol bidrog Sony Ericsson positivt med 0,9 miljarder till resultatet.
Tillsammans med omstruktureringskostnader på 0,7 miljarder gjorde förlusterna i dotterbolagen att periodens resultat landade på 1,8 miljarder, ned från 2,6 miljarder i fjol.
- Sony Ericsson och ST-Ericsson har påverkats av lågkonjunkturen och den dramatiska nedgången i efterfrågan på telefoner. Bolagen har omfattande program på gång för att återställa lönsamheten, konstaterar Ericssons vd Carl-Henric Svanberg i en kommuniké.
Carl-Henric Svanberg ger en positiv, men försiktig, framtidsbedömning. Han konstaterar att konjunkturen hittills haft begränsad påverkan på världsmarknaden för mobilnät. De flesta operatörer har alltjämt sunda finanser, och trafiken ökar.
- Men en del operatörer är mer försiktiga. Där de lokala valutorna fallit dramatiskt skjuter de upp sina investeringar, säger han i kommunikén.
Han konstaterar att antalet mobilabonnemang trots konjunkturen ökade med 181 miljoner under kvartalet, till 4,16 miljarder, och antalet WCDMA-abonnemang ökade med 27 miljoner till 319 miljoner. Ökningen är starkast i utvecklingländerna, som trots att de bara står för en tredjedel av världens BNP svarar för en betydligt större andel av marknaden för nätutrustning.
Under fjolåret ökade också antalet fasta bredbandsabonnemang med 18 procent till 400 miljoner. Den utvecklingen väntas fortsätta, vilket gör att operatörernas intäkter från bredband ökar från 20 till 30 procent under de närmaste fem åren. Vilket i sin tur gör att operatörerna måste uppgradera sina nät, och konvertera till IP-baserade bredbandsnät, något som gynnar Ericsson.
De sparprogram Ericsson genomför med målet att minska kostnaderna med 10 miljarder kronor från andra halvåret 2010 uppges gå enligt plan.