About / Advertise
Vibration med stor amplitud är etta och vibration med liten amplitud är nolla. Så fungerar en mekanisk grind som ett forskarlag i Boston har utvecklat. Tekniken kan göra det möjligt att bygga mekaniska logiknät eller kanske hela datorer.Forskarna fick nyligen sina resultat publicerade i den vetenskapliga tidskriften Nano Letters (länk) och kommer snart att publicera ytterligare resultat, berättar en av forskarna för Elektroniktidningen.
– Då kommer vi att annonsera nästa generation av våra nanomekaniska grindar, säger Raj Mohanty.
| Kretsen vibrerar med olika amplitud för Sant och Falskt Forskarna har byggt en logisk grind som kan programmeras för olika logiska funktioner. Den är i mikroskopisk skala och det ovanliga är att den är mekanisk och inte elektronisk. Grindens delar vibrerar och det som representerar logikens etta och nolla är olika amplituder på vibrationen. Vibrationsfrkvensen är 3 MHz. Andra forskare har använt vibrationer på 1,5 GHz. Amplituderna ligger på några nanometer. Grinden är 5—20 mikrometer lång och några hundra nanometer bred. Vikten som vibrerar i en konstruktion av det här slaget ligger i storleksordningen mellan femtogram och pikogram. En extra fördel är att mekanisk logik ej påverkas av elektromekaniska störningar. |
Har ni en tillverkningsprocess som skulle fungera för volymproduktion?
– Vi tror att vi har en skalbar tillverkningsprocess. Vi använder litografi och andra processtekniker på ett sätt som är standard i de flesta kiselsmedjor, säger Raj Mohanty.
Vad är nästa steg?
– Vi jobbar på enheter som har multipla in- och utgångar och som drar väldigt lite energi per operation. Planen är att addera ökad funktionalitet.
Är det många forskare som jobbar med teknik av detta slag?
– Det finns ett antal grupper som utforskare mems-beräkningar teoretiskt. Den stora utmaningen är att bygga en komplett arkitektur som bara använder nanomekaniska element. Det är fullt möjligt att nanomekaniska grindar av det här slaget kan leda till alternativa beräkningssystem med unika fördelar, säger Raj Mohanty.
Artikeln i Nano Letters innehåller en referens till datorpionjären Charles Babbage — att implementera datorer i mekanik var en idé som fanns redan när konceptet dator först kläcktes.
