About / Advertise
Det är oklart vad det samlade stödet till solel har haft för effekt, menar Riksrevisionen efter en granskning. Det statliga stöden till solel baseras på underlag som saknar genomarbetade samhällsekonomiska analyser.
– Riksdagen har inte fått fullgod information inför sina beslut, och i efterhand kan vi konstatera att på kort sikt hade en annan utformning av stöden sannolikt givit mer förnybar el för pengarna, säger Martin Hill, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.
Under perioden 2009 till och med i år har bland annat Energimyndigheten fördelat över en miljard kronor till landets länsstyrelser. Bara i år ska myndigheten ha fördelat 225 miljoner kronor till privatpersoner, företag och offentliga organisationer som vill installera solceller.
Idag finns det politisk enighet om att andelen förnybar elproduktion ska växa kraftigt. Enligt Energimyndighetens förslag till strategi för ökad användning av solel kan produktionen av solel öka från dagens 0,1 procent av elanvändningen till mellan fem och tio procent.
Nu kritiserar Riksrevisionen hela det statliga stödet till solel efter en granskning. Riksrevisionens menar att det är svårt att bedöma om stöden har bidragit till att nå Sveriges energi- och klimatmål på ett kostnadseffektivt sätt.
Granskningen pekar på brister i de underlag som stöden har baserats på vad gäller tillförlitliga samhällsekonomiska och långsiktiga statsfinansiella analyser. Underlagen har inte heller gjort det möjligt att identifiera kostnadseffektiva kombinationer av tekniker och styrmedel för att öka förnybar elproduktion.
En annan utformning av stöden skulle sannolikt givit mer förnybar el för pengarna, åtminstone på kort sikt, hävdar Riksrevisionen som rekommenderar regeringen att bland annat låta analysera stödet till solel i relation till andra förnybara tekniker.
– Stödens betydelse för utvecklingen på längre sikt återstår fortfarande att analysera, säger Martin Hill i samma pressmeddelande.
