About / Advertise
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat totalt 640 miljoner kronor till 22 forskningsprojekt inom teknik, naturvetenskap och medicin. Bredden är stor – från nya material för framtidens elektronik till mer kunskap om hur hjärna och nervsystem styr kroppsrörelser.
Totalt handlar det alltså om 22 projekt – från Lund i söder till Umeå i norr – som under tre till fem år får en rejäl skopa pengar vardera. Forskarna som får medel har fullständig frihet att formulera och undersöka sina hypoteser.
Inom kategorin teknik, som även omfattar fysik och matematik, är det åtta projekt. Alla femåriga.
En av de mer spännande drivs av Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik vid Linköpings universitet. Tillsammans med kollegor vid Linköpings och Stockholms universitet får han 33,4 miljoner kronor för projektet ”Halvledare med stora bandgap för nästa generations kvant-komponenter”.
Halvledarkomponenter som utnyttjar kvantmekaniska effekter finns visserligen redan, exempelvis dioder, transistorer och lasrar. Hittills har dock den minsta enheten för kvantinformation – den så kallade q-biten – bara gått att skapa vid mycket låga temperaturer, till exempel i supraledande material.
Inom det aktuella forskningsprojektet ska forskarna ta fram q-bitar i rumstemperatur.
För detta krävs pålitliga fasta material. Diamant är ett sådant känt material med egenskaper som passar för en q-bit, men med hjälp av simuleringar har forskarna kunnat visa att det finns andra material med liknande egenskaper.
– Vi ska nu studera ämnen med stora bandgap, såväl kiselkarbid som nitrider, exempelvis aluminiumnitrid och galliumnitrid, och har goda förhoppningar att hitta nya kandidater, säger Igor Abrikosov.
Målet är att bana väg för exempelvis nya typer av sensorer för medicinskt bruk och en säker kvantkommunikation.
LiU-kollegan Magnus Berggren, professor i organisk elektronik och som gjort sig känd för att trycka elektronik, står som huvudansökande för projekt: ”Hydrogen Peroxide, Fuel and Energy Technology for the Future” som får 22,7 miljoner kronor. Tillsammans med forskarkollegor i Linköping ska han ta fram ett flytande bränsle ur vatten och syre.
Av en tillfällighet har forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik på LiU upptäckt att organiska kristaller av färgämnen och elektriskt ledande polymerer är utmärkta katalysatorer för att omvandla solljus och el, tillsammans med vatten och syre, till väteperoxid. Väteperoxiden kan sedan omvandlas tillbaka till vatten och syrgas i slutna bränsleceller, där den kemiska energin omvandlas till elektrisk energi.
– Om fem år ska vi ha framme flera olika typer av anoder och katoder som när vi använder dem i ett katalytiskt system med vatten bildar väteperoxid. Vi ska också ha fått fram en organisk bränslecell som genererar el från omvandlingen av väteperoxid till syrgas och vatten, säger Magnus Berggren.
Verkningsgraden i processen påstås ligga nära 100 procent. Det gör vätgasen lämpad att användas som energilager för förnyelsebar energi, som vind-eller solenergi.
De övriga sex projekten inom kategorin teknik/fysik/matematik är:
- Probing charge- and mass-transfer reactions on the atomic level. Professor Henrik Cederquist, Stockholms universitet, får 37,2 miljoner.
- Understanding the Dynamic Universe. Professor Hiranya Peiris, Stockholms universitet, får 37,8 miljoner.
- Unlocking The Full-dimensional Fiber Capacity. Biträdande professor Henk Wymeersch, Chalmers, får 30,7 miljoner.
- Novel Transient States in Quantum Matter. Professor Oscar Tjernberg, KTH, får 30 miljoner.
- Dynamic Phenomena of Magnetic Materials. Professor Olle Eriksson, Uppsala universitet, får 22,2 miljoner.
- From Scattering Amplitudes to Gravitational Waves. Doktor Henrik Johansson, Uppsala universitet, får 19,1 miljoner.
