JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Nyheter

Gamla artiklar

Swedish research students recently produced a near clone of the ARM7 processor. The clone, dubbed BlackARM, is part of a research project presented at this week's DATE conference in Munich.

Acreo riskerar att tappa 12,5 miljoner kronor i statliga anslag från myndigheten Vinnova. IVF kan bli av med 25 miljoner, och där kan anställda tvingas sluta.

Stödet till industriforskningsinstituten måste skäras ner för att pengar saknas, säger myndigheten Vinnova. Men så får det inte gå till, slår den ansvarige ministern Thomas Östros fast.

"Förslaget om miljömärkta mobiler slår in öppna dörrar"

Både Ericsson och Mobiltelebranschen är kritiska till TCO:s förslag rörande miljö- och hälsomärkning av mobiltelefoner. Konsumentverket däremot är positiva och anser att kraven är relevantare än de internationella rekommendationer som finns idag.

Enklaste sättet att få fram källkod till forskningsprojekt

Tre magisterstudenter i Västerås ville visa en metod för att snabbt utveckla system på kisel med flera processorkärnor. Då behövdes en processorkärna, helst en Arm. Men studenterna fick inte loss någon källkod, så de skrev de sin egen Arm-klon. Nu vill Arm börja samarbeta med studenterna.

Hur liten kan en processor egentligen bli? Om man bara tar med de instruktioner som används, och parametriserar allt som går så börjar man närma sig gränsen. Så har man gjort på Tietoenator, och resultatet heter Misc.

Tillverkning av mobiltelefoner ställer allt större krav på snabbhet och flexibilitet. Flextronics svar är ökade satsningar på nya logistik- och informationshanteringsprogram.

För att försäkra sig om att systemen för tredje generationens mobiltelefoni ska kunna byggas ut så snabbt som möjligt skapar Nokia ett speciellt nätverk av underleverantörer.

Ericsson satsar 50 miljoner kronor på ett akademiskt forskningsprogram som ska hitta nya arbetsmodeller inom telekom och IT. Arbetet ska ta fäste på de krav som utvecklingen av nya mobiltelenät ställer på leverantörskedjan.

Företagen måste snabbt anpassa produktionen efter marknaden

Komplicerade, flexibla produkter som snabbt ska ut i stora volymer på en föränderlig global marknad ställer höga krav på 3G-leverantörerna. En lösning är att fokusera på flödesekonomin, både internt och hos underleverantörerna.

Tillverkarna av Bluetoothchips verkar ha fått ordning på sin produktion. Nu skruvas produktionstakten upp för att möta efterfrågan. Ledtiderna varierar dock mellan företagen

Den som ska konstruera morgondagens asicar med tiotals miljoner grindar måste arbeta strukturerat med återanvändning av både egna och andras konstruktioner. Här ligger Ericsson en bit efter världstoppen, något som Jan-Olof Kismalm ska ändra på.

Med en ny internationell standard ska utrustning för symmetrisk DSL från olika tillverkare fungera tillsammans. Något som är viktigt inte bara för den som vill sälja många kretsar utan också för små operatörer som vill sälja snabba Internetuppkopplingar, men inte har tillgång till egen utrustning i telefonstationen.

Men framtiden är fortfarande osäker

Lägre priser gör att produktionen av Rambus-minnen blir mer lönsam och äntligen kan få det uppsving som tillverkarna har väntat på. Fortsatt stöd från Intel och en förenklad variant av DRAM-arkitekturen är orsaken till prissänkningen.

Tre elektronikforskare i Gävle startar eget konsultföretag. Med kunskaper från olika discipliner under samma tak vill Edvard Nordlander och hans två kolleger hjälpa världens mobilsystemtillverkare att göra förstärkare så lineära som möjligt.

Till nyår ska Stockholmsföretaget Swats kunna volymtillverka smarta kort med teckenfönster av flytande kristaller. Under våren och sommaren ska företaget bygga en produktionslinje i norra Stockholm.

Amerikanska Silicon Laboratories gör en radiodel till GSM- och GPRS-telefoner som bara innehåller ner till 21 komponenter. I dagens mobiltelefoner krävs minst 130 komponenter för samma funktioner.

Två programmerbara kretsar med ett par hundratusen grindar som klarar kommunikation på flera kanaler upp till 1,25 Gbit/s har lanserats av Altera.

PMC-Sierras nya hjälpprocessor för nätverksutrustning klarar, enligt företaget, att analysera innehållet i IP-paket i hastigheter upp till 2,4 Gbit.

Amerikanska Siliconix, ett dotterbolag till Vishay Intertechnology, har lanserat en familj regulatorer med mycket låg bortfallsspänning, kallad Si9183BT

- Hitintills har Can-protokollet begränsats av att det är trådbundet. Men det problemet löser vi med Bluecan, som har Bluetooth-protokoll och Can-protokoll på samma chips.

74 företag deltar i Elektroniktidningens översikt över elektronikkonsulter i år. Här finns systemjättar som Sigma och Tietoenator, såväl som småföretag specialiserade på exempelvis förbindningar eller bilelektronik.

Toshiba har släppt en serie enkanaliga drivenheter som kan ersätta diskreta transistorer i gränssnittskretsar.

LSI Logic har kommit med ytterligare en medlem i sin DSP-familj ZSP. Signalprocessorn ger 600 Mips för mindre än 9 dollar.

Duo kommer med kontaktdon anpassat för differentiell överförning

Ett kontaktdon som klarar upp till 5 Gbit/s i kommunikationen mellan kort och bakplan har utvecklats gemensamt av Tyco och Erni.

Ny laserbaserad ritteknik förenar snabbhet med hög upplösning

Micronic har utvecklat en ny ritteknik som påstås revolutionera fotomasktillverkningen inom halvledarindustrin då den är både noggrann och snabb. Den första beställningen av det nya systemet är redan spikad av Dupont Photomasks.

Philips siktar på att utnyttja elektroniskt bläck i skärmar för handhållen utrustning. En investering i amerikanska E Ink ger Philips exklusiva teknikrättigheter för vissa tillämpningar.

Redan 2004 beräknar Intel att det ska vara dags att börja utnyttja tillverkningsutrustning baserad på extrem-UV. Men de första extrem-UV-verktygen väntas vara klara först under 2005.

Med en omsättning på motsvarande 31,3 miljarder dollar (274 miljarder kronor) förra året är Ericsson nu världens största tillverkare av teleutrustning. Men både Nortel och Nokia kryper närmare.

Flashminnestillverkaren Intel siktar på att lagra fyra bitar i varje minnescell. Tekniken är ekonomiskt lockande för användarna, men samtidigt en teknisk utmaning av stora mått.

Komponenthandeln via webben har lång väg att vandra innan den kan konkurrera med redan etablerade kontaktvägar som telefon och fax. Trots tuff annonsering och marknadsföring är det bara bråkdelar av den totala komponenthandeln som hittat ut på de nya, öppna marknadsplatserna på webben.

är det är brist på komponenter tvingas företagens inköpare söka sig utanför de redan upparbetade avtalen. Svenska Excesstrade är en av de marknadsplatser på webben som försöker locka till sig nya kunder med akuta komponentbehov.

Sedan ADC tog över strömmar kunderna till

Om några veckor blir det kalas i ADCs laserfabrik i Järfälla. Då ska de första kretsarna som tillverkats i den nya linan vara färdiga. När volymproduktionen väl är igång ska Lennart Ramberg lämna över vd-stolen till amerikanen Troy Veitenheimer.

Chalmers nya renrum är nu officiellt invigt. Just nu installeras nyinköpt utrustning i hundramiljonersklassen och om allt går som det ska tas rummet i bruk i mitten av april. Samtidigt finns planer på att göra resurserna tillgängliga kommersiellt.

Kan heloptisk teknik ersätta de elektroniska växlarna i dagens fibernät? Expertisen tvivlar, trots att många företag jobbar på att ta fram sådana lösningar.

Kärnan i nätväxlar kommer att vara elektronisk mycket lång tid framöver. Det menar Christer Svensson, professor på Linköpings Universitet och högaktad specialist inom höghastighetselektronik.

För knappt två år sedan var Powerchip, ABBs kraftdioder i kiselkarbid, redo att lämna labbet. Då upptäckte man att komponenten snabbt försämras under drift, ett problem som man fortfarande inte kommit till rätta med.

 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)