About / Advertise
År 2036 ska den svenska elektronikindustrin vara ledande i den gröna omställningen. Vägen dit stakas ut i en ny agenda framtagen av forskningsinstitutet Rise på uppdrag av innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem.
– Den blir en jätteviktig del för oss när vi ska trycka på mot regeringskansliet och regeringsbeslut och vid policypåverkan, säger Anna Wibom i samband med att Agendan lanserades den 4 december.
Det har gått tio år sedan den förra agendan togs fram inför starten av Vinnovas innovationssatsning. Den bidrog starkt till att elektronik, via Smartare elektroniksystem, blev ett av de sjutton innovationsprogram som Vinnova, Formas och Energimyndigheten satsade på.
Forskningsinstitutet Rise har tagit avstamp i den förra agendan och andra rapporter men också intervjuat ett fyrtiotal personer och genomfört tre workshops för att förstå hur industri och akademi ser på elektronikområdet idag och vad de önskar sig fram till 2036.
Totalt har över 160 personer lämnat synpunkter.
Materialet har kondenserats till en ny agenda på sexton sidor som redan innan den var helt klar har använts för att lobba in elektroniken i det kommande innovationsprogrammet – Impact Innovation. Hur framgångsrikt det arbetet varit visar sig nästa år när Vinnova bestämmer vilket tre, fyra, fem program som får finansiering.
Mycket känns igen i den nya agendan samtidigt som den konstaterar att branschen hunnit växa rejält sedan 2013 och att omvärlden delvis förändrats.
Pandemin i kombination med den ökande spänningen mellan USA och Kina har visat på sårbarheten i försörjningskedjorna vilket lett till att outsourcing bytts mot nearsourcing. En del av tillverkningen flyttar från Asien till Europa och Sverige för att stärka resiliensen och för att det är lättare att ta steget från prototyp till volym när avståndet mellan utvecklare och tillverkare är kortare.
En annan förändring är AI, som för ett decennium sedan var förbehållet forskarvärlden – idag går det att hitta AI-lösningar även i mycket resursbegränsade styrkretsar.
Miljön i kombination med den cirkulära ekonomin har också blivit centrala begrepp för alla verksamheter.
En sak som känns igen från den första agendan är frågan om kompetensförsörjning. Här har visserligen Smartare elektroniksystem bidragit till att ta fram så kallade NTA-lådor för mellanstadiet, experimentlådor som ska väcka barnens nyfikenhet och få dem att välja tekniska utbildningar när de blir äldre.
Men det behövs en nationell strategi och handlingsplan för att säkra kompetensförsörjningen. Dessutom börjar många av professorerna bli till åren, även här krävs en strategi för en föryngring.
När det kommer till spetsområden är de i princip desamma som senast. Agendan lyfter dock fram kraftelektronik och tillverkning som två tänkbara kandidater till ett kompetenscentrum inom EU-programmet Chips JU.
Även fotonik nämns som ett styrkeområde liksom tryckt elektronik, snabb kommunikation, nanoelektronik och elektronikkonstruktion.
