
Störningar mot satellitnavigering har blivit ett växande problem inom flyg, sjöfart och obemannade system. Med fyra antennelement och avancerad signalbehandling går det att dämpa störsignaler från olika riktningar utan att samtidigt förlora satellitsignalerna. På Electronica i München visar Taoglas en referensdesign som ska göra tekniken enklare att använda i nya produkter.
Satellitnavigering bygger på mycket svaga radiosignaler som tas emot från satelliter tusentals kilometer bort. Det gör GNSS-system känsliga för både avsiktlig störning och oönskade radiosignaler. Särskilt besvärliga är störningar på samma frekvenser som satellitsignalerna. Då räcker det inte alltid med traditionell filtrering.
Taoglas-lösning bygger på CRPA-teknik (Controlled Reception Pattern Antenna), där flera antennelement samverkar för att elektroniskt styra mottagningens riktningskänslighet. Genom att analysera signalernas ankomstriktning kan systemet minska känsligheten mot en störkälla och samtidigt fortsätta ta emot signaler från navigationssatelliterna.
Med fyra antennelement kan en CRPA-arkitektur teoretiskt skapa upp till tre oberoende riktningar där mottagningen kraftigt dämpas. Det innebär att flera störkällor kan undertryckas samtidigt. Den faktiska förmågan beror bland annat på antennernas placering, RF-konstruktionen, kalibreringen och den digitala signalbehandlingen.
Tekniken kan också minska problemen med flervägsutbredning. I stadsmiljöer kan satellitsignaler reflekteras mot byggnader och andra ytor innan de når mottagaren. De reflekterade signalerna försämrar positioneringsnoggrannheten, men deras inverkan kan begränsas genom att styra antennsystemets mottagningsmönster.
Den nya referensdesignen kombinerar kommersiellt tillgängliga GNSS-patchantenner från Taoglas med företagets flerbandsmodul TFM.110A för RF-frontenden och tillhörande elektronik. Olika antennkonfigurationer stöder GPS, Galileo, GLONASS och BeiDou på frekvensbanden L1, L2 och L5.
Enligt företaget kan referensdesignen minska utvecklingsarbetet och riskerna för tillverkare av bland annat drönare, autonoma fordon, precisionsjordbrukssystem, marina navigationslösningar och kritisk infrastruktur. Tekniken är också relevant för kommunikationsnät där exakt tidssynkronisering bygger på GNSS.




