Digitalisering är inget nytt påfund för ABB, företaget har sedan många år styrsystem, industrirobotar och produkter till elnätet som är digitala och uppkopplade. Det handlar snarare om en markering och att ta ett större grepp.

– Det finns jättemycket digital kompetens i ABB. Vår uppgift är att jobba med helheten och driva affärerna framåt, säger Lena Stridsman som har titeln Country Digital Lead.

Hon och hennes kollega Martin Björnmalm – med titeln Sales & Business Development – är två av åtta personer på Digital Operations som formellt är ett samarbete mellan ABB:s samlade erbjudande till den svenska marknaden och serviceverksamhet med uppgift att hitta och sy ihop nya affärer. Själva det praktiska arbetet när affären väl är i hamn görs på divisionerna som dessutom själva arbetar med att sälja digitalisering inom sina områden.

– Vi ville inte skapa en organisation utanför den ordinarie verksamheten, säger Martin Björnmalm.

Vi träffas i ABB Ability Center i centrala Västerås. Det invigdes för lite drygt två år sedan och fungerar som en mötesplats dit kunderna kommer för att spåna fram digitaliseringslösningar. Den här typen av möten har förekommit långt innan centret invigdes, namnet är framförallt en markering att digitalisering är viktigt.

Trots detta finns det gott om pennor och Post it-lappar på borden för att man enkelt ska kunna skriva ner idéer och tankar som sedan organiseras och utvärderas. Längs en av de fyra väggarna i det stora rummet finns dessutom en gigantisk skärm av samma sort som man hittar i moderna kontrollrum i processindustrin. Den används som inspirationskälla med lösningar hämtade från den verkliga världen.

Det går att boka allt från några timmar till flera dagar i Ability Center. I slutändan måste det dock finns en affärsnytta i projekten för att motivera kostnaden att genomföra projektet.

– Man ska se oss som en inkörsport där vi också drar in de partners som behövs, säger Lena Stridsman.

En viktig komponent är Micro­softs molnlösning Azure som både kan lagra data men också användas för att utföra analyser. Exempelvis kan alla ABB:s produkter numera ladda upp data till Azure.

Två andra globala jättar som ingår i ekosystemet är IBM och Dassault.

En helt annan del av ekosystemet är SUM-alliansen, ett konsortium som siktar att göra gruvbrytning koldioxidfri, digitaliserad och autonom. Förutom ABB ingår LKAB, Epiroc, Combitech och AB Volvo i alliansen.

– Det finns stora utmaningar och vi arbetar tillsammans för att få en samlad kompetens, säger Martin.

Ytterligare en pusselbit är ­Synerleap, företagets tillväxthubb.

– Det behövs både stor och små partners och det är därför som Synerleap finns.

Tanken är att företagen ska växa snabbare samtidigt som ABB kan involvera dem i projekt där deras kompetens och produkter kan bidra till lösningen.

En verksamhet som funnits betydligt länge är Collaborative Operations Center. Det är ett kontrollrum som rent fysiskt finns i ABB:s lokaler i Västerås men som är kopplat till olika fabriker eller processer ute hos kunderna. Kontrollrummet kan hämta ”riktiga” data från en tillverkningsprocess eller annan installation vilket gör att man i det virtuella kontrollrummet kan se vad som händer i fabriken eller elnätet.

Informationen används av ABB:s experter för att exempel­vis studera hur motorerna uppför sig eller hur elnätet mår. Bland annat kan kunderna få rekommendationer om när motorerna ska servas för att undvika driftstopp eller hur processen ska optimeras för att sänka energiförbrukningen.

Data behöver inte nödvändigtvis komma i sann realtid. När det handlar om underhåll kan man nöja sig med långsammare uppdateringshastigheter eller fördröjda data. Handlar det om en processindustri har ABB med största sannolikhet levererat styrsystemet.

Svensk industri är extremt automatiserad. Lönekostnaden har drivit utveckling där allt färre anställda tillverkar allt mer. Så grunden för digitaliseringen finns redan.

– När vi började prata digitalisering var det naturligt att prata om Industri 4.0 eftersom det var de delar av företaget som sålde automation som gick i bräschen, säger Lena Stridsman och fortsätter:

– Idag ser vi att det pågår tre revolutioner: Industri 4.0,

energi­revolutionen och elektrifiering av transporter. Vi arbetar med den totala ­transformation där allt konvergerar, det blir CO2-fritt, autonomt och hållbart. Därför vi inte pratar så mycket Industri 4.0 längre.

Mycket av det initiala digitaliseringsarbetet handlar om att göra data tillgängligt. Det kan finnas ”gömt” i olika styrsystem i fabrikerna men behöver komma upp i molnet för att bli användbart om man vill lyfta sig ett steg, och inte bara optimera en enskild maskin eller process utan hela fabriken.

– Det första steget brukar vara att visualisera data så att man får en bild av vad som är tillgängligt. Sedan kan man börja optimera, säger Martin Björnmalm.

När man kopplar upp existerande system får man också ett kvitto på kvaliteten i data. Är det rätt parametrar som mäts, görs det tillräckligt ofta och saknas data från någon del av processen eller verksamheten.

Dessutom är data garanterat taggat på olika sätt beroende på vem som tillverkat utrustningen den kommer ifrån vilket är en utmaning i sig.

Tre kunder med digitaliseringsambitioner

En kund som satsat på digitaliseringsspåret är Mälarenergi, Västerås kommunala energibolag. Målet är att bli ”Stadens kontrollrum”.
– De har också en idé om framtida affärer, säger Lena Stridsman.

Det handlar om att bolag av den här typen upplever att det blir allt svårare att leva av själva kärnaffären, att sälja kilowattimmar eller kubik­meter. Istället vill de addera nya tjänster. Mälarenergis vision kallas ”Stadens kontrollrum”.

– Energibolag är som klippt och skurna för att ta mer uppdrag som att samordna viktiga funktioner i en stad. Det finns en massa tjänster de skulle kunna utveckla.

Ett första steg är att placera ut ­uppkopplade sensorer som mäter tryck, temperatur och flöde i ­vatten- och fjärrvärmenätet. Det ger Mälarenergi bättre kontroll över nätet och därmed även läckage eller olovlig tappning.

Just Mälarenergi äger förutom ­vatten- och fjärrvärmenätet även elnätet och ett fibernät.

I första digitaliseringsvändan ska företaget effektivisera den egna verksamheten. Idag håller vattnet i fjärrvärmenätet en högre temperatur än nödvändigt för att garantera att alla kunder alltid kan ta ut full effekt oberoende av väderleken. Genom att få bättre kontroll över hur varmt vattnet verkligen är i olika delar av nätet kan man sänka temperaturen aningen och på så sätt spara pengar. Har man dessutom avtal med större förbrukare går det att tillfälligt sänka temperaturen i delar av nätet vid köldknäppar. Då slipper energibolaget att koppla in dyr reservkraft. Besparingen för Mälarenergi skulle kunna bli flera miljoner per år.

Det finns också möjlighet att skapa andra tjänster som att bistå brandkåren med information om infrastrukturen, att rapportera när det är dags att tömma soptunnorna eller att vägarna behöver sandas.

– Det här är rätt typiska diskussioner vi har med många energibolag, säger Lena Stridsman.

Ett annat exempel på en digitaliseringsresa kommer från Gränges aluminium. Företaget har förbättrat kvaliteten i aluminiumplåten genom att valsa på ett helt nytt. I fabriken fanns ett avancerat styrsystem som såg till att plåten blev plan över hela valsens bredd. Därefter hasplades den av och rullades upp.

– När kunden rullade upp den var den inte helt plan. Vi började mäta även i sträckriktningsverket, som är efter valsverket, och laddade upp all data till molnet.

Genom att ta ett helhetsgrepp, och dessutom ta med data från ­kunderna, har man skapat en modell för hur valsningen ska styras så att plåten är så plan som möjligt när den rullas ut hos kunden.

– Det är en lärande modell som förfinas hela tiden.

Ett tredje exempel kommer från bageriföretaget Pågens som testat ABB:s smarta sensor för att göra prediktivt underhåller av motorerna i bageriet.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Tanken är att ersätta manuell inspektion av motorerna med en kontinuerlig och uppkopplad övervakning. Det är här som ABB Ability Smart Sensor kommer in. Den lanserades på Hannovermässan 2016 och kan monteras på motorer, pumpar och lager och samlar in data trådlöst via Bluetooth.

Sensorn mäter vibrationer i tre riktningar plus temperatur, magnet­fält och ljudnivå. Utgående från dessa data går det att räkna ut bland annat det allmänna hälsotillståndet hos exempelvis en motor men också lagrens tillstånd, hur väl motorn är upplinjerad, om den är obalanserad eller om axeln är böjd. Dessutom får man parametrar som drifttid, rotationshastighet plus antalet start och stopp.

Sensorn kan monteras även på andra motorer än de som kommer från ABB så länge de är av samma typer som ABB självt tillverkar.

– Det är det här som digitalisering ytterst handlar om för oss, vi kan ­förändra affärsmodellen för hur vi levererar saker. Jag tror att färre ­kommer att äga sina system i framtiden, vi kommer att tillhandahålla exempelvis motordrift, säger Lena Stridsman.