Stöttar kunskapslyft som får arbetslivet att rekrytera

Utbildningar inom yrkeshögskolan ska leda till jobb. En förutsättning är därför att utbildaren och arbetsliv verkar hand-i-hand. Nytt för i år är kortkurser som arbetslivet efterfrågat en längre tid, men som nu fått extra skjuts på grund av den rådande pandemin.

Karin Åkerman

– Vi är ett slags system för att säkerställa att det kommer utbildningar inom områden där arbetslivet behöver rekrytera kompetens, förklarar Karin Åkerman, omvärldsanalytiker inom teknik på myndigheten för yrkeshögskolan.

Myndigheten för yrkeshögskolan – som många säkert inte känner till – firade tio år i fjol. I sex år har Karin Åkerman arbetat där med allt från omvärldsbevakning till att bedöma nya ansökningar.

Myndigheten för yrkeshögskolan

Myndigheten för yrkeshögskolan har sin bas i Västerås men också en enhet i Hässleholm. MYH bildades när yrkeshögskolan infördes 2009, så myndigheten är fortfarande förhållandevis liten med sina 120 anställda.

År 2019 hade MYH en budget på 2,4 miljarder kronor. Den summan ökade till 3,4 miljarder kronor under pandemiåret 2020.

Myndigheten för yrkeshögskolan expanderar stadigt – oavsett pandemin – i takt med att statens satsningar växer inom den utbildningsform som den arbetar med. I budgetpropositionen för 2021 med plan för åren 2021-2023 föreslås en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan. Det handlar om ytterligare 172 miljoner kronor för 2021, 480 miljoner år 2022 och 475 miljoner år 2023.

Vad det innebär kan förklaras på flera sätt – enklast är att det innebär en fördubbling av yrkeshögskolan jämfört med 2014.

– Samtidigt kvalitetsgranskar och synar vi även pågående utbildningar så att de håller hög kvalitet.

Normalt är en YH-utbildning från sex månader upp till tre år. För de traditionella utbildningarna är den grundläggande behörigheten genomgången gymnasieskola, eller motsvarande. Det kan förekomma särskilda förkunskapskrav, som exempelvis en enstaka kurs, men de måste finnas på skolverket inom gymnasieskolan. Ofta går det att ta en slags preparandkurs som ger rätt behörighet innan utbildningen startar.

I år har myndigheten även fått möjlighet att bevilja kortare kurspaket – då handlar det om utbildningar som är upp till sex månader. För dessa är det tillåtet att lägga ribban högre vad gäller förkunskaper än när det gäller de traditionella YH-utbildningarna.

Både de korta och längre utbildningarna är gratis och berättigar till studiemedel.

– De kortare utbildningarna är något arbetslivet frågat efter en längre tid. De är tänkta för omskolning av individer, men också för att lyfta individers kompetens inom ett visst område, säger Karin Åkerman.

En spaning inom elektronik

Under vårt samtal erbjöd sig Karin Åkerman, omvärldsanalytiker på myndigheten för yrkeshögskolan, att göra en liten efterforskning av historiken avseende utbudet av utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning mot elektronikingenjörens vardag. En inte helt enkel uppgift, visade det sig då några utbildningar har kommit och gått under årens lopp. Resultatet utger sig inte heller för att vara heltäckande.

Det Karin Åkerman har fått fram är att Västeråsföretaget Agstu kom med en första YH-utbildning inom inbyggda system redan år 2011, och den erbjuds fortfarande. Idag erbjuder företaget även kompetensutveckling inom avancerade FPGA-system – en tvåårig kurs med premiär i år.

Yrgo, som är en del av utbildningsförvaltningen i Göteborg, har två aktuella YH-utbildningar som vänder sig mot elektronikingenjörer. En riktar in sig mot inbyggda system, och startade 2019. Den andra har fokus på autonoma fordon och startade i år.

Yrkesakademin, som är privat och ligger i Trollhättan, har två YH-utbildningar inom mjukvaruveckling av eldrivna och självkörande fordon. De kom åren 2018 och 2019.

Teknikhögskolan i Eskilstuna driver sedan 2018 en tvååring YH-utbilning till elektroingenjör. Teknikhögskolan är en del av Plushögskolan, som tillhör utbildningsjätten Academedia.

Slutligen har Agstu även hunnit med att ordna två kortkurser – vilket är nytt för i år inom yrkeshögskolan (se text intill). Den ena kortkursen utbildar inom hårdvarunära C-programmering, den andra inom VHDL.

Till detta kommer bland annat utbildningsföretaget EC Utbildning, även det en del av Academedia, som ansökt och fått två tioveckors YH-kurser beviljade under hösten 2020 – den ena inom analogteknik, den andra inom sensorer och signalbehandling. Båda kurser är framtagna i samarbete med konsultbolaget Motion Control.

Den första ansökningsomgången gick ut efter årsskiftet. När pandemin tog fart strax därpå fick myndigheten extra pengar från regeringen, både till kortkurser och ytterligare platser på pågående YH-utbildningar.

Västeråsbaserade Agstu är exempel på ett utbildningsföretag med inriktning mot elektronikindustrin som tagit del av de extra resurserna. Dels har företaget fått 15 extra platser till sin yrkesutbildning med fokus på FPGA-utveckling, och dels har företaget under året adderat två kortare kurser till sin portfölj. Den ena kortkursen handlar om hårdvarunära C-programmering, den andra om VHDL (se artikel).

– Hos oss sticker Agstu ut på så sätt att företaget vänder sig till ingenjörer med en avancerad utbildning som hålls under en förhållandevis kort tid. Men då är det också en väldigt nischad målgrupp, säger Karin Åkerman, och konstaterar:

– Det visar också på den bredd som yrkehögskolan kan ha. Dels går det att komma in på en utbildning direkt från gymnasiet, och dels kan man gå en specialutbildning på högskolenivå.

Inom elektronik och hårdvarunära mjukvaruutveckling finns enbart ett fåtal kurser att välja mellan idag. Utbildningsutbudet inom elektronik ligger mer åt elektrotekniker – alltså mer tillämpat än teoretiskt. Det beror sannolikt till viss del på att kraven på förkunskaper till en klassisk YH-utbildning är förhållandevis låga.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att utbudet hos yrkeshögskolan speglar de ansökningar som myndigheten får in.

– Det är inte alltid så självklart hur man ska bedriva en utbildning. Utbildningarna måste skapas och drivas hand-i-hand med arbetslivet, industrin i detta fall, för det gäller ju att det finns anställningar som väntar därute efter avklarade studier, säger Karin Åkerman, och adderar:

– Det är mycket jobb att styra upp en utbildning, vilket också borgar för ett bra resultat.

I ansökningsprocessen bedöms nätverket kring en utbildning.

Normalt – fast inte i år på grund av pandemin – kan utbildningsanordnaren ta med upp till 25 referenser från arbetslivet i sin ansökan. Det innebär att ansökningen kan kompletteras med en lista på företag och kontaktpersoner som bekräftat att de vill hjälpa till på olika sätt. Det kan handla om allt från praktikplats och studiebesök till intresse att anställa från utbildningen.

En tydlig trend är också att de yrkesinriktade utbildningarna går mot att bli allt mer på distans, eller online.

– Så är det, men jag tycker att skillnaden mellan distans och bunden kurs börjar att luckras upp. Går man exempelvis en tekniskt inriktad utbildning kan det vara så att man behöver genomföra vissa labbar praktiskt.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Ett annat exempel är att nätverket av industriföretag kring en viss utbildning ställer upp med praktikplatser. Fenomenet kallad Lia – lärande i arbetet. I en tvåårig distansutbildning kan det vara så att upp till 25 procent av tiden tillbringas ute på ett företag, där den studerande gör så kallad Lian i olika perioder.

– Det har visat sig att cirka 50 procent av alla Lia-studerande får anställning efter sin utbildning. Så det är en jättebra väg in till jobb, poängterar Karin Åkerman.

Pandemin som just nu pågår har dock gjort det svårt för de studerande att kunna genomföra Lian. På många storföretag har de anställda arbetat hemifrån, medan andra företag permitterat vilket gjort att det i nuläget exempelvis saknas handledare.

Läs även: Utbildningsföretag vill gärna behålla korta YH-kurser