I ett försök på Västerbroplan i Stockholm har värmekameror testats för att styra trafiksignalerna mer adaptivt. Istället för att olika tidsscheman styr på bestämda klockslag, byts schemat efter hur trafikintensiteten faktiskt ser ut i stunden.
Att låta trafiksignaler styras av förutbestämda tidplaner – som varierar med klockslag – är en vanlig metod för att skapa så kallad gröna vågen. Nackdel är att tidsscheman är statiska, medan verkligheten är dynamisk.
Erik Lokka Hollander |
– Vi använder värmekameror som registrerar trafikflöde i realtid vid trafiksignalerna, sen byter systemet tidsschema beroende av hur trafiken är i ett visst ögonblick, säger Erik Lokka Hollander, trafiksignalplanerare på trafikkontoret som lett testet.
Tanken med testet var också att kunna räkna trafiken. I kamerabilden läggs detekteringszoner in som räknar när ett fordon passerar.
– I en kamera går det att lägga in ett stort antal sådana zoner, medan induktiva slingor i marken, beroende på hur de placerats, inte alltid kan skilja på två fordon som kommer samtidigt.
Försöket använde tre värmekameror kopplade till tre styrskåp. När ett fordon detekterades skickade kameran en puls till styrapparaten. Tillsammans räknade systemet trafiken i de stora huvudströmmarna in mot Västerbroplan.
– Vi räknar trafiken i treminutersperioder. Varje tillfart har sitt eget gränsvärde för vilken tidplan den vill ha. Den tillfart som detekterar flest bilar bestämmer över de andra. En tidplan ligger kvar i minst sex minuter, innan det får bli ett byte igen.
Testet har visat på både för- och nackdelar med värmekameror. En fördel är flexibla detekteringszoner. Likaså kan kameran lätt flyttas och riktas om.
Ett problem under testat var att värmekamerorna ibland hängde sig. Bilden frös. Det är inte klart varför, men tros vara kopplat till varmt väder samt intrimning av utrustningen. I nuläget är det också dyrare att installera kameror än induktiva slingor.
– Under våren planerar vi att prova tidplanestyrning med induktiva slingor på bland annat Valhallavägen för att jämföra resultaten. Men kamerorna vid Västerbroplan tar vi inte ner. Vi tycker att de har fungerat så pass bra, och att bristerna är värda att leva med, säger Erik Lokka Hollander.
Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt! |
På sikt tror han också att någon form av kameror sannolikt kommer att ta plats i stadens trafikstyrning.
– Ja, det skulle jag tro för de induktiva slingorna har inte utvecklats något på många år, och det går inte heller att göra något extra med dem.