- Ett produktblad som vi medverkat till ger mig en större kick än en vetenskaplig uppsats, säger Dag Sigurd. Han är VD på Industriellt Mikroelektronikcentrum, IMC, Sveriges första högskoleägda forskningsbolag.

Forskningsresultaten från högskolan skall komma till praktisk användning i industrin. Det är det viktigaste målet för Industriellt Mikroelektronikcentrum, IMC.

IMC bildades för knappt tre år sedan när Institutet för mikroelektronik, IM, styckades. Den rena forskningsverksamheten och halvledarlaboratoriet togs över av KTH. De delar som blev kvar slogs samman med Enheten för industriell mikroelektronik och materialteknik, IMM, i Linköping och blev till IMC. KTH och Linköpings universitet utsågs till ägare för det nya aktiebolaget.

80-talet var en storhetstid för gamla IM. Då var institutet en motor i statens och industrins miljardsatsning på forskning och utveckling av halvledarteknik. Electrum byggdes i Kista, IM flyttade dit, utökade och byggde ett eget halvledarlaboratorium. När institutet var som störst fanns 180 anställda. Dag Sigurd kunde följa utvecklingen på nära håll, han anställdes på IM för över 15 år sedan.

- Det var nog så att modellen med ett forskningsinstitut för mikroelektronikområdet inte passade här i landet. I slutändan var det bara Ericsson och ABB som var intresserade av att delta, konstaterar Dag Sigurd.

Dagens IMC är inriktat på uppdragsverksamhet i projektform istället för breda industriforskningsprogram. Man koncentrerar sig på produktorienterad utveckling. Kunskap finns bland annat om komponenter av kiselkarbid för högspänningstillämpningar, mikromekanik, halvledarlasrar, flerchipsmoduler på kisel och byggsätt för optokomponenter.

Hur har ni lyckats med att föra ut teknik till små och medelstora företag?

- Vi är en bra bit på väg. Vi deltar i Nuteks pilotprogram och i tre EU-program som har den målgruppen. I IMC finns också en särskild grupp som helt arbetar mot små och medelstora företag.

Bland våra kunder finns idag mer än 30 små- och medelstora företag och antalet ökar.

Vi koordinerar också ett EU-program för flerchipsmoduler och är med i Fuse, "First user action".

I korthet innebär Fuse att EU kan bekosta utvecklingen av en asic eller annan ny teknik. Förutsättningen är att det är första gången företaget provar tekniken.

Hur kan små företag drivna av ofta handfasta entreprenörer dra nytta av exempelvis avancerad teknik på halvledarområdet?

- De är naturligtvis inte så många företag som har behov av en helt ny halvledarkomponent. Men för dem det gäller, kan det vara helt avgörande för deras framtid.

Just nu diskuterar vi en ny komponentgeneration med ett företag som har omkring 30 anställda. Om vi lyckas kommer företagets omsättning att dubblas eller tredubblas på kort tid. Men det är klart att sådana projekt inte växer på träd.

Ett problem är att många mindre företag inte förstått att startkostnaderna på halvledarområdet är höga, men att styckkostnaderna blir låga när volymerna ökar.

Många småföretag är vana vid att kunna starta i liten skala för att sedan växa organiskt. Det fungerar inte alltid så bra på det här området.

Är inte byggsätt ett område som småföretag utan vetenskapliga traditioner lättare kan tillgodogöra sig än halvledarteknik?

- Ja, det kan nog vara sant. Vi utvecklar lite mer avancerade byggsätt. I Linköping gör vi flerchipsmoduler på kiselsubstrat. Vi arbetar också med optiska byggsätt.

Men traditionella byggsätt som till exempel ytmontering kommer vi inte att ge oss in på. Det finns redan en bra verksamhet på Institutet för Verkstadsteknisk Forskning, IVF.

Vår ambition är snarare att samarbeta med dem än att starta egen verksamhet på området.

Flera så kallade kompetenscentrum har startat runt om i landet. På vilket sätt kan IMC konkurrera med dem?

- Idag uppmanas högskolesystemet att arbeta mer industrianpassat. Det jag hittills sett av kompetenscentrumen är att de främst konkurrerar om de mera forskningsnära uppgifterna. Och den delen är inte så stor hos oss.

Vi samarbetar med flera kompetenscentrum och är dessutom del i ett av dem. Vår roll är ta forskningsresultat och föra ut dem på marknaden.

Jag kan tänka mig att både kompetenscentrumen och de strategiska forskningscentrumen kommer att råka ut för en rekyl.

En del av de företag som går in i kompetenscentrumen kommer att konstatera att verksamheten var mer långsiktig än vad man trodde från början.

Möjligen finns ett kommunikationsgap mellan forskarna och industrin om vad som är industrirelevant forskning och vad som inte är det. IMC har ingen sådan akademisk ambition. Vi jobbar i första hand med industriuppdrag för att nå resultat som kan användas i industrin.

IMC driver projekt inom en rad olika områden, trots att ni internationellt sett är en liten institution. Behöver ni koncentrera er? Vilka områden anser du är intressantast för IMC?

- Ja, vi är små. Men kopplingen till högskolorna är en viktig tillgång och ger IMC en bred bas.

Möjligen kan man tycka att vår projektlista kan se lite spretig ut. Men inom de områden där vi arbetar är vi mycket fokuserade och målinriktade. Under senare år har industriell mikrovågsvärmning minskat i omfattning.

Ett område som vi däremot satsar mer på är krets- och systemkonstruktion. Där finns ett behov av hjälp. Vi håller på att bygga upp en konstruktionsenhet som inriktar sig på rådgivning på konstruktionsområdet.

Idag är vi i första hand inriktade på konstruktion av högfrekvenskomponenter och flerchipsmoduler.

Mats Udikas