Magnus Lindblad, Xilinx

Vilka av era FPGA-familjer är mest gångbara i nykonstruktioner i Sverige och vilka tillämpningar attraherar?

Oftast används våra nyaste FPGA:er som Virtex4 och Spartan3. Virtex dominerar i applikationer som kräver stor beräkningskapacitet och/eller behöver funktioner som DSP-block, Power PC och SerDes. Spartan används möjligen mer i industriapplikationer, konsumentprodukter och dylikt. Idag används alla möjliga olika storlekar av FPGA:er.

Vilka hårda IP-block frågar svenska konstruktörer efter mest?

Vi har ett flertal hårda block, exempelvis Power PC, SerDes, DSP-block, blockminnen, FIFO, Ethernet MAC, klockgeneratorer med mera. Vi tittar kontinuerligt på vilka nya hårda block som kan vara av intresse. Dock krävs det att funktionen kan komma många olika kunders applikationer tillgodo.

Är det vanligt att mjuka processorkärnor nyttjas i svenska konstruktioner? När väljer man mjuka IP-kärnor istället för en krets med hårda?

Vi ser en tydlig trend att fler och fler applikationer innehåller olika typer av processorer, både mjuka och hårda. Jag är övertygad om att detta kommer att öka framöver. Det finns även kostnadsskäl till att använda en mjuk processor. Med Microblaze i en mindre Spartan3 kan man få en mycket kraftfull processor för ett par dollar samtidigt som man har plats i FPGA:n för många andra funktioner.

Vilka busstandarder och kommunikationsprotokoll frågar konstruktörer i Sverige efter?

PCI har alltid varit populärt men vi ser ett ökat intresse för Serial Rapid IO, PCI Express, CPRI, MOST, Ethernet för att nämna några.

Vilken processteknik använder ni i era kretsar? Vad är för- respektive nackdelarna med de olika tekniker som finns?

Xilinx kretsar är SRAM-baserade. Den stora fördelen med SRAM är att vi får tillgång till de absolut senaste processerna. Andra teknologier har inte alls samma volym vilket gör att man har svårt att dra nytta av den snabba utvecklingen ner mot lägre linjebredder. En annan fördel är att SRAM kan programmeras om hur många gånger som helst.

Hur ser framtiden ut för FPGA-kretsar i Sverige? Vilka områden/tillämpningar attraherar?

Det ser mycket ljust ut. Många avancerade system genomgår en dramatisk utveckling där man kontinuerligt måste stödja nya standarder. FPGA:er är idag kapabla att implementera mer än 95 procent av de applikationer som våra kunder arbetar med. Parallellismen och den mjuka hårdvaran göra det svårare för asic och DSP att konkurrera med FPGA:er. Min övertygelse är att FPGA:er kommer att användas i allt från stora och komplexa system till, kanske, brödrosten på frukostbordet om 5 år.

Mitt intryck är att en kund sällan byter FPGA-tillverkare? Varför?

En nöjd kund kommer ofta tillbaka. Så länge vi möter kundens krav finns det ju ingen anledning för kunden att byta leverantör eller se sig om efter en alternativ lösning.

Vad driver utvecklingen av era FPGAer idag?

De två största krafterna som driver utvecklingen av våra FPGA:er är kundernas krav och våra konkurrenter. Andra saker som driver på är låg effektförbrukning, det aldrig sinande behovet av större och snabbare FPGA:er samt lägre kostnader.

Hur kan FPGA tillverkarna hjälpa till att skydda kundernas IP?

Det finns sätt att skydda sin konstruktion så att man vare sig kan läsa tillbaka konfigurationsdata eller ladda ny om man inte har tillgång till den nyckel som användes vid krypteringen. Våra FPGA:er stödjer 3DES eller AES för kryptering av bitströmmen. Vi har undvikt att spara nyckeln som dekrypterar hårt i FPGA:n. Istället ligger nyckeln lagrad i SRAM-celler. Detta är det absolut säkraste sättet att skydda konstruktionen.



Patrik Mead, Altera

Vilka av era FPGA-familjer är mest gångbara i nykonstruktioner i Sverige och vilka tillämpningar attraherar?

Stratix och Cyclone är definitivt de populäraste familjerna. Alla nya konstruktioner som kräver hög prestanda samt hög densitet använder Stratix II familj i 90nm. Applikationer som främst kräver låg kostnad använder Cyclone. Vi har börjat leverera Cyclone II och hela familjen kommer att finnas tillgänglig under tredje kvartalet i år.

Vilka hårda IP-block frågar svenska konstruktörer efter mest?

Konstruktörer frågar efter en så stor variation av hårda IP, så om vi skulle inkludera alla i våra FPGA:er skulle vi ha produkter som är så dyra att ingen skulle ha råd med dem! Därför inkluderar vi hårda IP där de kan komma till nytta för många kunder, i övriga fall erbjuder vi mjuka IP.

Är det vanligt att mjuka processorkärnor nyttjas i svenska konstruktioner? När väljer man mjuka IP-kärnor istället för en krets med hårda?

Fenomenet med mjuka processorer har varit mycket framgångsrikt. Det är väldigt attraktivt att kunna välja exakt den processor du behöver och sedan anpassa den för att öka prestanda eller bandbredd. En Nios II processor i Cyclone II kan använda en så liten del som 0,35 dollar av logiken. Är det då värt att använda hård IP? Jag tror också att hård IP oftast är en kompromiss mot vad konstruktören egentligen vill ha.

Vilka busstandarder och kommunikationsprotokoll frågar konstruktörer i Sverige efter?

Vi ser en trend mot seriell kommunikation. Vi förväntar oss att standarder som PCI Express och Serial Rapid IO kommer att vara vanliga inom den närmaste framtiden.

Vilken processteknik använder ni i era kretsar? Vad är för- respektive nackdelarna med de olika tekniker som finns?

Enbart SRAM. I SRAM är det ganska enkelt att göra mycket högpresterande och stora produkter. Antifuse har några fördelar i rymdapplikationer, men är inte omprogrammerbara ute i fält. Flashbaserade produkter tenderar att vara små och de saknar också graden av systemprestanda som SRAM-baserade FPGA:er har.

Hur ser framtiden ut för FPGA-kretsar i Sverige? Vilka områden/tillämpningar attraherar?

Det ser mycket bra ut. Ekonomin förändras vilket gör att FPGA:er är mer attraktiva i ett bredare spektrum av applikationer. Vi ser också många fler kunniga FPGA konstruktörer i företagen. FPGA:er användas framför asic i många applikationer. Vi ser också FPGA:er tillsammans med DSP för att tillhandahålla accelerering av viktiga delar av algoritmer. Därmed kan företagen behålla sin investering i mjukvara och samtidigt dra nytta av prestanda som en hårdvaruaccelerering kan ge.

Mitt intryck är att en kund sällan byter FPGA-tillverkare? Varför?

Du har rätt. Kunder byter inte utan en väldigt bra anledning, eftersom verktygsflödet, teknologierna och IP-portföljerna är väldigt olika. Vi vet att kunder använder FPGA:er för att time-to-market är viktigt. Av den anledningen har det hänt att kunder gått över till oss när de har designat in andra leverantörers produkter och de sedan inte kunnat leverera i tid.

Vad driver utvecklingen av era FPGAer idag?

Vi fortsätter att driva processteknologin för att få ned kostnaden och öka storleken. Vid 65 nm kommer vi att titta extra på effektförbrukningen för att säkerställa en vettig balans mellan prestanda och effektförbrukning. Vi kommer också att ta fram verktyg som möjliggör partiell kompilering för att snabba upp den totala konstruktionstiden, särskilt för större kretsar.

Hur kan FPGA tillverkarna hjälpa till att skydda kundernas IP?

Stratix II har en AES-krypteringsfunktion. Det betyder att om en bitström stjäls från en kund, kan den inte användas i en annan Stratix II komponent om inte nycklarna är kända. En del kunder använder också en referensdesign som vi erbjuder, vilken nyttjar en billig CPLD som kan agera som säkerhetsnyckel eller 'dongle' till en större FPGA. I detta fall kommer FPGA:n inte att fungera utan CPLD:n.



Göran Rosén, Actel

Vilka av era FPGA-familjer är mest gångbara i nykonstruktioner i Sverige och vilka tillämpningar attraherar?

ProASIC i flashteknologi är mest populär, speciellt i storlek kring en miljon systemgrindar. De flashbaserade FPGA:erna används till stor del i applikationer som har stor kostnadspress och när kunderna vill skydda sitt IP mot stöld. Vår antifuseteknologi används till största delen i militära och rymdtillämpningar för sin tillförlitlighet, klockhastighet och säkerhet.

Vilka hårda IP-block frågar svenska konstruktörer efter mest?

De mest efterfrågade IP-blocken är fortfarande PCI-gränssnitt och kommunikations block exempelvis Uart.

Är det vanligt att mjuka processorkärnor nyttjas i svenska konstruktioner? När väljer man mjuka IP-kärnor istället för en krets med hårda?

Ja, det är vanligt att mjuka processorkärnor används. Den största anledningen till det är att de är mer flexibla än hårda, och ofta behövs inte den hastighet som hårda kärnor erbjuder.

Vilka busstandarder och kommunikationsprotokoll frågar konstruktörer i Sverige efter?

Vi har mest sett frågor kring PCI.

Vilken processteknik använder ni i era kretsar? Vad är för- respektive nackdelarna med de olika tekniker som finns?

Vi har FPGA:er i både flash- och antifuseteknologi. Fördelarna med antifuse är framör allt att de är snabba enkretslösningar och säkra mot stöld av IP. Flashbaserade FPGA:er är även omprogrammeringsbara. SRAM-baserade FPGA:er behöver ladda om innehållet vid strömsättandet och det är komplicerat att skydda sitt IP mot intrång i SRAM-baserade FPGA:er.

Hur ser framtiden ut för FPGA-kretsar i Sverige? Vilka områden/tillämpningar attraherar?

Vi tror att användandet av FPGA:er kommer att öka fortare än marknaden. Eftersom entrébiljetten till att starta en asic-konstruktion ökar samtidigt som pris och prestanda för FPGA:er sjunker dramatiskt ser vi att FPGA:er tar traditionella asic-socklar. Det går nu att implementera konstruktioner med en miljon grindar för under 10 dollar.

Mitt intryck är att en kund sällan byter FPGA-tillverkare? Varför?

Jag tror att det finns flera skäl, men de flesta är nog inte grundade på vad som är bästa teknologin för kundernas nästa konstruktion. Naturligtvis kostar det att byta, men det är nog mindre än man tror. Konstruktionsflödet skiljer sig inte nämnvärt mellan olika fabrikat och om kunden redan använder simulator och syntesverkyg från någon av de stora EDA-leverantörerna är det bara mappning mot FPGA-matriserna som blir unik.

Vad driver utvecklingen av era FPGAer idag?

Till idag har FPGA-leverantörerna konkurrerat med varandra om storlek och pris, men vi har nu sett att strömförbrukning och kopieringssäkerhet har kommit högre upp på prioritetslistan.

Hur kan FPGA tillverkarna hjälpa till att skydda kundernas IP?

Genom att vi har en enkretslösning med konfigurationen lagrad i FPGA:n exponeras inte innehållet under laddning från ett bootprom. Vidare kan man sätta en bit i programmeringen som gör att innehållet inte kan läsas. Vi har även integrerat en AES-dekrypteringskärna samt ett minne för lagring av nyckeln på kretsen så att en uppdatering i fält kan göras krypterat.



Ulf Orrebrink, Lattice

Vilka av era FPGA-familjer är mest gångbara i nykonstruktioner i Sverige och vilka tillämpningar attraherar?

Båda våra nya kretsfamiljer EC/ECP säljer bra. ECP med inbyggda DSP-block har fått ett rejält genomslag i Sverige och står för hälften av våra applikationer idag. ECP-DSP är intressant inom telekom, men även motorstyrning inom industrin är ett stort tillämpningsområde. Vi har flera designmöjligheter på gång just nu.

Vilka hårda IP-block frågar svenska konstruktörer efter mest?

Vi har varken hårda eller mjuka processorblock, men våra IP- samarbetspartners tillhandahåller en del mjuka processorlösningar. Däremot har vi egna hårda gränssnittsblock som ger fördelar i form av prestanda och utrymme. Gränssnittsblocken är speciellt viktiga när man kommer över 1 GHz.

Är det vanligt att mjuka processorkärnor nyttjas i svenska konstruktioner? När väljer man mjuka IP-kärnor istället för en krets med hårda?

Både mjuka och hårda kärnor används, men inte alls i den utsträckning som man hade förväntat sig. Många kunder vill inte låsa in sig i en viss arkitektur, utan vill ha enkelt att byta mellan kretsleverantörer. Därför tror jag att det är viktigare att fokusera på IP som exempelvis DDR, kommunikationsprotokoll och hårda gränssnitt. Det är där de största fördelarna finns i form av effektförbrukning, yta och prestanda

Vilka busstandarder och kommunikationsprotokoll frågar konstruktörer i Sverige efter?

PCI i alla former och Fast Ethernet, men också Gbit Ethernet i telekomtillämpningar. Serial Rapid IO och PCI Express börjar vinna mark.

Vilken processteknik använder ni i era kretsar? Vad är för- respektive nackdelarna med de olika tekniker som finns?

Våra FPGA:er är SRAM-baserade. I samarbete med Fujitsu utvecklar vi 90 nm och 65 nm men också en flashbaserad teknologi för framtida kretsfamiljer. Vi har även en icke flyktig FPGA-familj, XPGA, med inbyggt bootminne och med snabba SerDes-block. Vi bedömer att cirka 30 procent av marknaden ser fördelar med instant-on eller inbyggda bootminnen. Det ger mindre kortyta, högre säkerhet och tillförlitlighet.

Hur ser framtiden ut för FPGA-kretsar i Sverige? Vilka områden/tillämpningar attraherar?

Marknaden växer signifikant. Telekom vaknar till liv. Ett område jag tror på är Voice over IP (VoIP) och tillämpningar däromkring som access noder, routrar och växlar. Ericsson och andra svenska företag håller på med det. Generellt är DSP-tillämpningar ett givet område för FPGA:n. Många filtertillämpningar, som FIR- och IIR-filter, lämpar sig väl att implementeras parallellt. Hårdvarukonstruktörerna är väl införstådda med det. Många äldre asic-konstruktioner ersätts också med FPGAer.

Mitt intryck är att en kund sällan byter FPGA-tillverkare? Varför?

En viss del är relationer och på verktygssidan har man kört in sig efter en inlärningsfas, men den parametern börjar tunnas ut. Vi jobbar alla med tredjepartsleverantörer och skalen är desamma för alla. Vi fokuserar på volymer, då är totalkostnaden viktig. Svenska konstruktörer är skickliga på att se detta och vi vinner många affärer för att vi är attraktiva på systemnivå. De största FPGA-leverantörerna måste dessutom skydda sina flaggskepp genom att inte lägga in för mycket funktionalitet i de andra kretsarna, vilket gynnar oss.

Vad driver utvecklingen av era FPGAer idag?

Effektförbrukning får fokus. Man ser också en ökad differentiering, tidigare var det mer generella kretsar. Många vill ha stora minnen och DSP-funktionalitet. Det som skiljer fabrikaten åt är arkitekturen. Vilka egenskaper vi lägger in och vad vi anser att kunden kan dra nytta av. För oss är det viktigt att inte låsa kunden för mycket.

Hur kan FPGA tillverkarna hjälpa till att skydda kundernas IP?

Det bästa sättet att skydda sitt IP är att använda inbyggda bootminnen, som i praktiken omöjliggör reverse engineering. Vår XPGA-familj är här ett bra val. Ett annat sätt är att kryptera innehållet i sitt bootminne.



Magnus Granfeldt, Broadband, rep för Quicklogic

Vilka av era FPGA-familjer är mest gångbara i nykonstruktioner i Sverige och vilka tillämpningar attraherar?

Mest använd är den senaste familjemedlemmen Eclips II inom främst storlekarna 150 000 till 300 000 grindar. Eclips II har extremt låg effektförbrukning i både standby- och wake-up-mode. För nya applikationer inom WiFi märker vi även ett stort intresse för QL5822, där FPGA:n används som brygga mellan PCI-bussen och WiFi-kretsarnas lokala processorbuss.

Vilka hårda IP-block frågar svenska konstruktörer efter mest?

Vi får främst frågor om PCI och vi kan stödja den fulla PCI-standarden för både 33/66 MHz och 32/64 bitar.

Är det vanligt att mjuka processorkärnor nyttjas i svenska konstruktioner? När väljer man mjuka IP-kärnor istället för en krets med hårda?

Vanligtvis väljer man mjuka kärnor i de fall där man redan använder sig av FPGA:er i konstruktionen och man kan lägga med funktionalitet i dessa. Detta sker vanligtvis när man inte har behov av en större värdprocessor i konstruktionen.

Vilka busstandarder och kommunikationsprotokoll frågar konstruktörer i Sverige efter?

Generellt sätt är PCI mycket gångbart samt Serial Rapid IO. Vad avser kommunikationsprotokoll så är Wi-Fi (802.11) intressant.

Vilken processteknik använder ni i era kretsar? Vad är för- respektive nackdelarna med de olika tekniker som finns?

Vi använder Via-Link, en antifuse-teknik. Den är oslagbar inom applikationer där det finns krav på säkerhet mot reverse engineering eftersom det är omöjligt att återskapa en nätlista eller extrahera IP. Via-Link ger också låg effektförbrukning och är säker i rymd- och flygapplikationer, eftersom kretsen programmeras via en fysisk koppling. Våra kretsar är instant-on och behöver inte bootas från exempelvis ett SRAM.

Hur ser framtiden ut för FPGA-kretsar i Sverige? Vilka områden/tillämpningar attraherar?

Framtiden ser ljus ut om man bortser från den allmänt svaga elektronikmarknaden. Sverige verkar anamma nya tekniker som exempelvis Bluetooth, dock inte konsumentrelaterat utan mer traditionellt inom industri, automation och kommunikation. Tele- och datakom kommer nog fortfarande att vara relativt starkt här. Ett område som Quicklogic är starkt på är kryptering.

Mitt intryck är att en kund sällan byter FPGA-tillverkare? Varför?

Ja det är ganska enkelt egentligen. Har kunden lärt sig att jobba med ett fabrikat och gjort investeringar i den agenturens verktyg så byter man ogärna. För större kunder handlar det dessutom om att de i väldigt stor utsträckning är tvingade att använda godkända leverantörer. Detta har en mycket god förklaring eftersom varje ingenjör annars skulle kunna designa in unika produkter och mer eller mindre bli en källa till sårbarhet hos kunder för att inte nämna den logistik det skulle leda till.

Vad driver utvecklingen av era FPGAer idag?

Min ödmjuka vy är att de dominerande aktörerna lägger mest tid på att slå ihjäl varandra genom att göra större, snabbare och effektsnålare kretsar med utökat hård- och mjukvarustöd för att sedan göra en billigare version av samma. Vi satsar på mer färdiga lösningar där företaget utvecklar kompletta referenskonstruktioner, utvecklingssystem, drivers med mera.

Hur kan FPGA tillverkarna hjälpa till att skydda kundernas IP?

Det finns egentligen bara en enda metod vad avser FPGAer och det är att använda Via-Link.

Anna Wennberg