About / Advertise
Nästan 500 miljoner nästa år, drygt lika mycket året därpå och en dryg miljard år 2008. Så fördelas de totalt 2,3 miljarder kronorna i forskningspropositionen. Vinnova tillhör vinnarna - verket får en anslagsökning med 600 miljoner kronor, nära 50 procent. Industriforskningsinstituten får 110 miljoner och högskolornas holdingbolag får en vitamininjektion på 60 miljoner kronor.
Det blev inga positiva överraskningar om nya pengar när forskningsminister Leif Pagrotsky presenterade den över ett år försenade forskningspropositionen. Dokumentet beskriver istället hur regeringen tänkt sig fördela de 2,3 miljarder kronorna i forskningsförstärkning som tidigare utlovats i statsbudgeten. Att den fördelningen tagit mycket tid illustreras inte minst av att högskolornas anslagsökningar fördelats ner på 500-kronorsnivån.
- Bra politik och enighet är bättre än att till varje pris hålla tidtabellen, kommenterade Leif Pagrotsky.
Förra året la staten 25,4 miljarder på forskning. Procentuellt är ökningarna nu alltså måttliga. Innevarande år kan ses som förlorat - anslagen ökar med marginella 0,4 procent. De två åren därefter blir ökningarna kring 2 procent, för att kulminera 2008 med 4,5 procent. Vid det laget är totalsumman uppe i 27,8 miljarder kronor. Man kan notera att 2006 är ett valår och de största utgiftsökningarna alltså inträder under nästa regerings mandatperiod.
Av de 2,3 miljarderna är 350 öronmärkta för teknikforskning, jämnt fördelat mellan Vetenskapsrådet (VR) och Vinnova. VR delar ut pengar till högskolornas forskning, medan Vinnovas pengar går mer "behovsstyrd forskning", alltså innovationsnära forskning som sker i samspel mellan högskolor, forskningsinstitut och industri.
Vinnova får också ansvar för svenskt deltagande inom EUs forskning, som tidigare legat separat under EU/FoU-rådet.
Därtill ska Vinnova fördela 110 miljoner till industriforskningsinstituten under 2007 och 2008. Dessförinnan ska dock de elektronikintensiva instituten Acreo och Imego ha fusionerat med sina IT-relevanta kamrater till ett nytt superinstitut, vilket enligt forskningspropositionen ska ske redan i år. Först ska Imegos ägande flyttas från utbildningsdepartementet till statens holdingbolag Ireco och någon extern part, förslagsvis Chalmers.
Ytterligare en intressant faktor för elektronikbranschen är att högskolornas holdingbolag får en engångsinjektion om 60 miljoner kronor.
Högskolornas anslagsuppräkning är mer blygsamma, och är dessutom ännu mer baktunga än övriga ökningar. Bland de tekniska högskolorna får KTH mest, med 28 miljoner ökade anslag under treårsperioden. Chalmers får drygt 17 miljoner och Luleå tekniska universitet knappt samma summa. Chalmers rektor Jan-Erik Sundqvist påpekar att dessa ökningar knappt ens räcker för att fylla igen de hål som uppstått. Tillsammans med KTHs rektor Anders Flodström konstaterar han att höjningarna borde vara två-tre gånger så stora om de ska få avsedd effekt på sikt.
Forskningspropositionen innehåller även en satsning på starka forskningsmiljöer och på meriteringsanställningar 300 respektive 150 miljoner kronor. Dessa pengar ska också fördelas av VR och Vinnova.
Adam Edström
