JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
söndag 27 september 2020 VECKA 39
I framtiden kommer TV-signalen, telefonsamtalen och Internetanslutningen att levereras i samma kabel. Det finns flera tekniska lösningar och leverantörerna rustar sig inför de enorma investeringarna som behövs.

När TV- och telefonsignalen skall integreras i samma kabel öppnas en helt ny marknad för systembyggare som Ericsson. En marknad värd hundratals miljarder kronor. I industriländerna är det liberaliseringen av telelagarna som gör det möjligt att bygga integrerade nät, något som är förbjudet idag. I utvecklingsländer som Kina och Indien har få hushåll både kabel-TV och telefoni, varför ett integrerat nät kan bli en rationell lösning.

Vilka lösningar erbjuder då systembyggarna? Och vilken väg vill de stora nätoperatörerna gå?

Vid mässan Telecom95 i Genève visade leverantörer som Siemens, Northern Telecom, Nokia och Ericsson att de prioriterar denna marknad. Nyckelordet är accessnätet, den delen av telenätet som kopplar ihop abonnenterna med abonnentsteget i telefonväxeln.

Leverantörerna kommer med en palett av produkter som klarar att erbjuda analog TV, analog telefoni och möjligen även datanätet Ethernet. Dessutom får produkterna standardiserade gränssnitt så att de kan samverka med produkter från andra leverantörer.

Tre alternativ



Tre olika tekniska lösningar har utkristalliserats hos systembyggarna. Den absolut enklaste finns i Storbritannien som har de största integrerade näten för telefoni och kabel-TV i drift. När det blev tillåtet att slå ihop näten valde kabel-TV-bolagen att lägga två kablar, en koaxialkabel och en parkabel, bredvid varandra i samma kanalisation hela vägen fram till abonnenten. Det innebär parallell kabeldragning upp till flera kilometer. Hos abonnenten installeras ett antennurtag och ett telefonjack som levererar traditionell analog TV och analog telefoni till abonnenten.

De två näten är tekniskt åtskilda. Sammantaget innebär detta att installation och drift av de två näten samordnades i ett enda bolag. Vinsten visade sig i företagens bokslut. Idag får kabel-TV-bolagen ungefär hälften av sina inkomster från telefoni.

Brittiska GPT, kanadensiska Northern Telecom och finländska Nokia är de tre största leverantörerna för den brittiska marknaden.

Bättre lösningar



Men nu kommer systembyggarna med mer avancerade lösningar som antingen visades vid mässan Telecom95 eller utlovas inför 1996. Det är olika kombinationer av optisk fiber och koaxialkabel som ökar integrationen jämfört med den brittiska lösningen.

Telefonstationen och kabel-TV-nätets huvudcentral kopplas ihop med optisk fiber. En gemensam kabel med flera fibrer dras sedan till en avtappningspunkt nära abonnenterna. Den optiska kabeln kan vara flera kilometer lång och separata fibrer i kabeln nyttjas för telefoni och för kabel-TV.

Vid avtappningspunkten omvandlas de optiska signalerna till elektriska. Från avtappningspunkten till abonnenten, några hundra meter, dras traditionell partråd för telefonen och koaxialkabel för TVn. Hos abonnenten installeras telefonjack och antennurtag för analog TV respektive analog telefoni.

Men det finns alternativ som ökar integrationen ytterligare. Fibern dras då fram till en avtappningspunkt några hundra meter från abonnenterna där de optiska signalerna omvandlas till elektriska. Sedan används enbart koaxialkabel fram till abonnenten.

TV- och telefonsignalerna disponerar då olika frekvenser i koaxialkabeln. Hos abonnenten placeras en särskild terminal som kan separera telefoni och TV. Systembyggarna använder begreppet "Hybrid fiber coaxial cable network" för denna typ av nät.

Rent teoretiskt finns ytterligare ett alternativ, att avtappningspunkten från fiberkabeln ligger så nära abonnenterna att det går att fortsätta använda telefonnätets befintliga parkabel för att överföra så höga datahastigheter som 75-100 Mbit/s. Då skulle den gamla parkabeln klara digital TV, digital telefoni och datakommunikation.

Men ingen av de stora systemleverantörerna förordar detta alternativ. Deras produkter baseras på att de befintliga stora teletjänsterna, analog TV och analog telefoni skall klaras fram till abonnenten utan att det behövs en extra svart låda där. Och ingen systemleverantör flaggar idag starkt för fiberkabel ända fram till abonnenten. Det är för dyrt.

Därför är alternativet med enbart koaxialkabel till abonnenten en logisk lösning. Det ger ett helintegrerat nät med möjlighet att leverera alla dagens stora teletjänster. Dessutom finns möjlighet att höja tjänsteutbudet med flertjänstnätet ISDN, digital-TV, interaktiv TV (ofta kallat Video On Demand) och datakomtjänster som Ethernet.

Ett nät för allt



Fördelen med de produkter som nu lanseras är att kabel-TV-bolagen och telefonbolag får en gemensam struktur för sina nät.

Det ger förutsättningar för massproduktion och låga priser på accessnätsprodukter, vilket i sin tur borde leda till att det blir svårt att konkurrera för leverantörer som försöker föra in andra lösningar. Nätoperatörerna vill ju köpa till lågt pris och ha hård konkurrens mellan leverantörerna.

För de stora systembyggarna finns det ytterligare ett mycket viktigt skäl att utveckla produkter för accessnätet. Telefonnätets abonnentledning ansluts idag till telefonväxlarnas abonnentsteg, som utgör en stor del av försäljningsvärdet. I framtiden skall abonnentsteget i praktiken ingå i accessnätet.

Europas standardiseringsorganisation ETSI har utarbetat två standarder för accessnätet kallade V5.1 och V5.2, den förstnämnda är antagen. Detta innebär att en stor del av telefonväxlarna per definition ingår i det framtida accessnätet. Leverantörerna räknar med att V5.1 och V5.2 slår igenom i Europa, Latinamerika och Asien utom Japan. Tyskland har redan börjat använda V5.1 som har datahastigheten 2 Mbit/s. Kina har just lagt fram en specifikation för V5.1.

Det är därför inte konstigt att Ericsson och dess konkurrenter anger att accessnätet är ett prioriterat område.

Göte Andersson

MER LÄSNING:
 
Pappersmagasinet Nyhetsbrev
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)