About / Advertise
Fokus på inbyggda system och nanoelektronik, precis som EU-programmen Artemis och Eniac. Ditåt vill näringsdepartementet styra Vinnovas strategi för svensk elektronik.
Vinnovas arbete med en strategi för svensk elektronik har nu kommit igång på allvar. Verket har hållit inledande möten med såväl sin arbetsgrupp som sin referensgrupp. Totalt har ett 60-tal personer involverats, från såväl små som stora företag och från högskolor och industriforskningsinstitut.| 2229 elektronikföretag Som ett av underlagen till strategigrupperna har Vinnova i samarbete med Chalmers och Elektronikindustriföreningen tagit fram en hel del statistik om svensk elektronik. Där framgår bland annat att det finns 2229 företag inom ”elektronikproducerande industri” och 7542 företag inom ”programvaruutvecklande industri”. Dessa sysselsätter 72 163 respektive 154 242 personer, varav storföretag med mer än 500 anställda – Ericsson, ABB, Saab med flera – står för mer än hälften. Produktionen av elektroniska produkter var värd cirka 14 miljarder kronor år 2004, det senaste året med tillgänglig statistik. Det är en nedgång från nära 20 miljarder toppåret 2000. Kommunikationsutrustning står samtidigt för nära 7 procent av Sveriges industriproduktion, och övrig elektronik för ytterligare 4 procent. Statistiken visar tydligt hur branschen påverkades av IT-bubblan, -kraschen och den därpå följande stabiliseringen. Konstateras kan också att den del av elektronikindustrin som inte sysslar med kommunikation var ganska opåverkad av bubblan, likaså de delar som gör mätinstrument och optoprodukter. När det gäller investeringsnivån tyder statistiken på att branschen ännu inte hämtat sig från kraschen. Men det kan förklaras med att investeringar numera outsourcas allt mer – den som behöver en fabrik eller ett datorsystem låter någon annan stå för byggnationen och hyr sedan in sig efter behov. Vilket inte visar sig i statistiken. Vinnovas statistik bygger i stor utsträckning på SCB:s koder, och har kompletterats med en undersökning bland 800 företag i Elektronikindustriföreningens register. Av dessa svarade 13 procent, ganska jämnt fördelade mellan OEM-tillverkare, kontraktstillverkare och konsultföretag. Om SCB:s statistik finns många synpunkter, inte minst att dess branschindelning är otidsenlig och inte speglar teknik- eller industriutvecklingen. Men, som Torbjörn Fängström och Patrik Sandgren på Vinnova framhåller – det är den statistik som regeringen, EU och OECD använder, så branschen måste faktiskt förhålla sig till den på något sätt, hur snett den än kan tyckas visa. |
- Det har varit mycket bra stämning hittills. Öppenheten har varit stor, vi har inte märkt någon positionering mellan områdena, säger Torbjörn Fängström på Vinnova som leder arbetet.
Arbetsgruppen har under en workshop tagit fram argument för varför man ska satsa på elektronikområdet, vilka delområden man ska satsa på ur tillväxtperspektiv, och vad som är viktigast för den kommande strategin.
– De svar man hittills kommit fram till är knappast särskilt kontroversiella.
– Satsa på områden där Sverige är starkt. Som telekom, system, och fordon. Och samtidigt ha bevakning av nya områden som kan komma fram, som kiselkarbid eller olika delar av nanotekniken, sammanfattar Torbjörn Fängström.
Han har samtidigt ”kollat bakåt” för att se vad uppdragsgivaren – näringsdepartementet - har för intentioner.
– Departementet tycker det är viktigt med EU-koppling. De vill gärna se att den strategi vi tar fram går i linje med programmen Artemis och Eniac, säger Torbjörn Fängström.
Artemis och Eniac är EU:s stora forskningssatningar på inbyggda system respektive nanoelektronik. Inom Artemis finns redan flera svenska intressen, medan Eniac domineras av de tre stora europeiska halvledartillverkarna ST Microelectronics, Infineon och Philips.
Vinnova ska nu arbeta igenom resultatet från de första mötena, och har utlyst ett nytt möte i arbetsgruppen den 20 april. Veckan därpå, den 26 april, ska arbets- och referensgrupperna ha ett avslutande möte.
– Då hoppas vi åtminstone kunna enas om en viljeinriktning. Samt en enighet om vilka områden vi ska satsa på även om vi kanske inte kommer fram exakt till hur satsningarna ska göras.
Därefter ska Vinnova lämna ett inledande strategiförslag till näringsdepartementet den 15 maj.
