Basen i ett test utgörs av en mängd små provrör som innehåller reagens för olika sjukdomsmarkörer, ett så kallat lab-on-a-chip. Provet – som kan vara blod, urin eller saliv – pumpas med en elektrisk ström från rör till rör.
Hittills har elektroosmotiska pumpar inte slagit igenom i medicinska tillämpningar eftersom metallelektroder skapar problem med gasbubblor som bildar syror och baser. Dessa kan dels förstöra celler, proteiner och andra molekyler i provet, dels skada själva chipet.
– Flera olika metoder att undvika komplikationerna med metallelektroder har föreslagits i vetenskapliga artiklar. Vi har i stället gjort oss av med grundproblemet – att vätskan elektrolyseras, förklarar Per Erlandsson, som konstruerat den nya pumpen, i ett pressmeddelande
Linköpingforskarnas lösning har istället varit att bygga en pump vars elektroder är täckta med en elektriskt ledande plast, varvid de klassiska biverkningarna inte uppstår. Andra fördelar med pumpen är att den kan användas om och om igen och även drivas med vanliga batterier.
Tekniken är patentsökt och presenteras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Electrophoresis (se länk).