Var med och skapa standard för medicintekniska mönsterkort

Det blir enklare om alla utgår från samma standard när de beställer mönsterkort. Två branscher med höga tillförlitlighetskrav som slagit in på det här spåret är fordonssektorn och medicinteknikområdet. Arbetet leds av Jan Pedersen på norska Elmatica på uppdrag av branschorganisationen IPC. Nu vill han att svenska företag ska engagera sig i arbetet.

Allt startade 2014 när IPC:s europeiska representant Lars Wallin kallade till ett möte i Tyskland för att pejla intresset för en ny version av IPC:s mönsterkortsstandard anpassad för fordonsindustrin. Mötet var unikt i så måtto att alla IPC:s tidigare standarder tagits fram i USA.
Man utgick ifrån IPC6012D som har krav på snittprov, något som är både dyrt och tidsödande vid volymproduktion. I praktiken var det få kunder som använde sig av det vilket gjorde att det var svårt att hävda att korten verkligen levde upp till standarden.

– Vi var väl en femton, tjugo personer som kom dit. Jag var tillfrågad på förhand om jag ville bli ordförande och när ingen annan ställde upp tog jag på mig det, säger Jan Pedersen.

Mötet samlade representanter från både leverantörer och kunder inklusive Flex, Continental, Bosch, IVF och Scania.

Efter mötet startade arbetet med att ta fram ett tillägg för fordonstillämpningar till IPC6012D. Arbetet gick rekordsnabbt för att vara IPC. Redan i april 2016 var det klart och standarden IPC6012DA publicerad.

– Så vitt jag vet är det den första IPC-standarden som tagits fram utanför Amerika. Den har blivit lite av en snackis. Nu är det dubbelt så många bolag som vill vara med och ta fram nästa revision.

För tillverkarna av mönsterkort blir det enklare när kunderna inte längre utgår från sina egna standarder som ofta skiljer sig lite åt vad gäller specifikationer för exempelvis toleranser. Det är trots allt samma fabrik med samma maskiner som tillverkar produkterna åt alla mönsterkortillverkarens kunder oberoende av specifikation. Och kunderna slipper fundera på om deras specifikationer är relevanta.

Sen kan det alltid skilja en del i kraven från olika kunder på exempelvis märkning och packning, men det är enklare att hantera för mönsterkortstillverkarna.

Faktiskt har standarden blivit så framgångsrik att även japanska biltillverkare funderar på att delta i arbetet.

– De lyssnar normalt sett inte på andra, men de har globala underleverantörer och har sett vad de gör.

Arbetet har gett Jan Pedersen blodad tand. I fjol höstas på produktionsmässan Electronica började han sondera intresset för ett motsvarade arbete på medicinteknikområdet eftersom det sakandes en relevant IPC-standard.

– Har man kört den ena kan man lika väl köra den andra, säger Jan Pedersen som tagit på sig ordförandeskapet.

Tanken är att utarbeta ett tillägg till IPC6012D för medicinteknikprodukter. Men arbetet kommer inte att bli lika lätt som för fordonsområdet. Där är det i huvudsak stela kort med 2 till 16 ledarlager och kanske mikrovior.

På medicinteknikomårdet är spannet mycket större. Där finns produkter som pacemakers – vars byggsätt gränsar till multichipmodulens – men också enkla kort med två, fyra eller sex ledarlager som tillverkas i riktigt stora volymer i Kina.

– Hur kan man specificera kraven på tillförlitlighet över ett så stort spann? Får vi till det vi diskuterar nu blir det lite av en revolution på hur IPC ser på standarder.

Det svenska intresset för arbetet är i princip obefintligt trots att det finns många företag som skulle ha nytta av den här i landet.

– Det är fortfarande öppet att komma in i gruppen. Vi vill ha med både produktägare och EMS-företag. Det går också att komma med i fordonsgruppen och påverka.

Planen är att standarden för medicintekniska mönsterkort ska vara klar i mitten på nästa år men det kan mycket väl bli lite försenat.

För fordonsstandarden är planen att anta den nya revisionen på den amerikanska produktionsmässan Apex i slutet av februari nästa år.

Man behöver inte vara IPC-medlem för att delta i arbetet, men man måste vara registrerad hos organisationen. De flesta av mötena sker via webben och allt arbete är oavlönat, även arbetet som ordförande.

– För oss är det ett fantastisk sätt att marknadsföra Elmatica, säger Jan Pedersen.