JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise

18 ord i minuten – det kan en 65-årig man skriva med  hjälp av tankeöverföring och några skickliga forskare på Stanforduniversitetet. Det är en dubblering av det tidigare rekordet. 23 ord per minut klarar folk i hans ålder av att skriva på en smarttelefon.

Tekniken bygger på att han föreställer sig att han skriver för hand sedan finns elektroder monterade i hjärnan mot centrum för kommunikation med hand och arm. Mannen är paralyserad från nacken och ner sedan tio år men han instrueras att försöka skriva – att verkligen försöka få handen att röra sig igen, som om han skrev.

Han inte bara lyckas generera handskrivna tecken, utan rapporterar även att han också upplever att hans hand verkligen rör sig.

18 ord i minuten är en dubblering av det tidigare rekordet för skrift via gränssnitt direktkopplade till hjärnceller. I tidigare experiment har försökspersoner istället fått föreställa sig att de flyttar en muspekare mellan tangenter.

Forskarna tänker sig att metoden fungerar bättre eftersom varje skriven bokstav kräver att pennan styrs i en unik bana vilket kräver olika rörelsemönster från fingrar och hand. Det skapar mönster neuronaktiviteter som är lättare att skilja från varandra än när en muspekare bara styrs att röra sig i riktning mot nästa tangent.

40 ord i minuten klarar en genomsnittlig vuxen av att skriva på ett tangentbord.

Maskininlärning hjälper till att tolka signalerna från elektroderna. Forskarna förfinade existerande algoritmer för röstdiktamen. Det fanns ett antal svårigheter att överkomma men bara standardmetoder användes: markovmodeller och RNN-nät (recurrent neural nets). 

Exempelvis fanns bara 150 meningar i träningsdata. Det löstes genom att artificiella meningar skapades genom att verkliga träningsdata stuvades om. Ett annat problem var att få systemet att avgöra när mannen faktiskt försökte skriva, för inte försöka tolka brus som tecken.

Algoritmerna måste tränas upp för varje enskild försöksperson. Dessutom måste de omkalibreras, och inte bara för att elektroderna flyttat sig relativt vävnaden utan också för att neuronernas tillstånd förändras.

En rapport har publicerats i tidskriften Nature.

 

 

MER LÄSNING:
 
 
Pappersmagasinet Nyhetsbrev
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)