Tillväxtverket har tillsammans med Vinnova fått ansvaret för det som kallas Chips Act eller ”halvledarakten” i Sverige. Men regeringen har inte avsatt några nya pengar till pilotlinor.
Tillväxtverket fick inför 2023 uppdraget att stödja Regeringskansliet under förhandlingsarbetet med halvledarakten men också att förbereda förordningens tillämpning i Sverige. Den 26 oktober 2023 lämnade verket över rapporten ”Halvledaraktens tillämpning i Sverige” till Regeringskansliet.
Några av förslagen har redan gett avtryck i regleringsbreven till Tillväxtverket och Vinnova för verksamhetsåret 2024.
– Vinnova pekas ut som ansvarig för det som kallas Pelare 1 i halvledarakten och Tillväxtverket för Pelare 2 och 3, säger Björn Langbeck, som var med och skrev rapporten på Tillväxtverket.
I klartext innebär det att Vinnova ska sköta satsningar på forskning och innovation medan Tillväxtverket ska ansvara för investeringsstöd för pilotanläggningar, det som kallas Pelare 2, och övervakning och krishantering, Pelare 3.
Ett annat viktigt resultat är att regeringen implementerat det som kallas Paragraf 26a (EU:s gruppundantagsförordning) i svensk lagstiftning.
– Det innebär att Regionerna kan ge stöd till ytterligare investeringar i forskningsinfrastruktur.
Exempelvis skulle Region Skåne kunna avsätta pengar till Nanolund, Lunds halvledarlabb. Det ingår i Myfab, Sveriges nationella forskningsinfrastruktur för mikro- och nanofabrikation. Där ingår även labben på Chalmers, på KTH och i Uppsala.
Dessutom utreder Tillväxtverket om Paragraf 26a kan appliceras på den egna budgeten – om verket självt kan medfinansiera pilotanläggningar.
Det gick bra med ansvaret och Paragraf 26a, men Vinnova har inte fått några extra pengar för halvledarsatsningar. Det innebär dock inte att det är helt kört. Det finns alltid möjligheter att omfördela befintliga medel och dessutom kan det hända saker framöver.
Rapporten har i varje fall lett till en större medvetenhet bland tjänstemännen på regeringskansliet om frågan.
Under hösten har det också vuxit fram planer inom EU på en fjärde större pilotlina utöver Imecs för CMOS under 2 nm, franska CEA-LETI:s lina för FD-SOI under 10 nm och tyska FMD:s lina för avancerad heterogen integration.
Den fjärde pilotlinan ska fokusera på material med breda bandgap vilket passar Sverige med vårt kunnande och företagande inom kiselkarbid och galliumnitrid.
För att den ska hamna här krävs dock engagemang på regeringskansliet och att staten öppnar plånboken.
I rapporten konstaterar Tillväxtverket också att det finns möjlighet till stöd för mindre kommersiella satsningar inom områden där vi är starka. I praktiken mikromekanik och kraftelektronik där beloppen för nya fabriker ligger mellan en halv och fem miljarder kronor.
Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt! |
Rapporten slår också fast att Sveriges spetsområden kan härledas till satsningar som gjordes före millennieskiftet men att det därefter varit tunt, något som lett till att sektorn tappat mark.
Kortversionen av rapporten finns här (länk).
Den kompletta rapporten finns här (länk).